…på jobbet. Den blivande S- basen Wanngård i Stockholm har stuckit ut näsan, sägandes att Call center jobb är “skitjobb”. Det har hon fått äta upp. Nu senast av en chef för ett Call centerföretag som minsann är sosse och ser sig ha leende glada medarbetare som sitter dagarna i ända och ringer upp folk.
Få se nu – vad är det som får folk att trivas på sina arbeten?
Jo, lön förstås. Men det finns så mycket mer:
– kunna påverka sitt arbete – ha möjlighet att planera hur man lägger upp arbetsdagen – vara en del av ett arbetslag som kan lära sig av varandra- lära sig något nytt och utvecklas – kunna göra karriär – ha utmaningar att knäcka.
Och allt detta och mer därtill har man säkert på ett Call Centerföretag – i alla fall för chefen…..

Sanna Rayman däremot gör en djupare analys. Det kommer alltid att finnas ett “sämsta jobb”. (det är i o f s ett annat men lite finare sätt att kalla ett jobb för skitjobb). Att som herr Roos gör – hylla Call center jobb – är lätt att genomskåda. Men som Wanngård gör- klampa på – leder bara till pseudodebatter om vad hon menade. Det är nog inte många – förutom herr Roos- som ser framtidskarriärer som telefonförsäljare. De allra flesta -tror jag- ser jobben som ett nödvändigt ont (både försäljaren och den uppringde). De allra flesta – utom herr Roos- ser arbetsvillkor som är stressande och provisionslöner som leder till att den uppringde känner sig pressad. Det är helt enkelt fråga om ett tillfälligt jobb som man tar för att försörja sig. Sedan kan man prata så mycket man vill om “härliga kontakter med folk runt omkring i landet”…..eller vad man nu hittar på för att förgylla jobbet.