prins Bladud

Om Poole var staden där jag såg fler hundar än barn i barnvagnar, så är Bath staden där folk vrider händerna medan de lyssnar. En stad som ställer sig in. En stad som kostar.

Turisterna från USA ser ut som om det inte finns gator i England. De har vandrarkängor och vindtäta anoraks. De väsnas medan de varnar varandra för farorna med Europa.

Turisterna från Japan lös med sin frånvaro i Poole, men i Bath orsakar de köbildning på trottoarerna medan de ser vilsna ut.

Bath – först kom prins Bladud. Med eller utan gris.

Grundaren. Son till Rud Hud Hudibras. Åkte till Aten för att bilda sig men skaffade sig spetälska. Väl hemma flydde han från karantän och blev svinaherde. När han märkte att svinen hade fint skinn för de rullade runt i en varm gyttja så gjorde han också det och vips så blev han botad från spetälskan. Och så grundade han de heliga källorna med 35 C – vatten. Det vatten som romarna sedan gjorde om till en spaanläggning.

När romarna åkte hem så förföll spa-anläggningen. Men britterna gillade det varma vattnet och tänkte att det kurerar ju – så ”den heliga källan” blev en plaskdamm för rika sjuka.

Då nådde vattnet upp till där det bruna byter färg. Ringarna i väggen klamrade man sig vid medan man blev frisk. Men egentligen skulle man dricka 5 liter av det heliga vattnet. Före frukost.

Jag dricker 5 milliliter. Det smakar vidrigt.

Bath är ljusgult. Jag tjuvlyssnar på turister som ska vandra i Bridgertons fotspår. Jag har inte sett serien men förstår att de är hövålmsfrisyrer och sex mot höskrindor och ekar. Och det hela har filmats här. I Bath.

En del turister tar detta på blodigt allvar.

Maskerad för att gå på georgianskt museum. De måste vara civilingenjörer. Jag tjuvlyssnar. Tyskar.

Det ljusgula,

Överallt. En lokal kalksten. Bath stone.

Staden kostar. 27 GBP för att se var romarna plaskade. 9 GBP för att se var munkarna huserade. 16 GBP för att se brittiskt stöldgods.

Men Victoria Art Gallery är gratis. Och trevlig

Det större museet – Holbourne – är sevärt. Där går guiderna och vrider händer medan de förklarar hur saker och ting hänger ihop.

Den katolska kyrkan St John har en hemmagjord utställning om Kristi Blod. Var man än har en relik med hans blod så är det av blodgruppen AB. Och det är ju en sällsynt blodgrupp. En blodgrupp som bara kan ge blod till andra med AB blod. Tur att Kristus inte var blodgivare. Däremot kunde han ha tagit emot blod från alla andra – men det behövde han inte för han återuppstod och for till himlen i förra veckan.

Damen som verkar vara utställningsskaperska är exalterad. Och inte mindre lugn blir hon när jag säger att jag har kladdat på ampullen i Brygge där Kristi blod sägs…..

I övrigt är kyrkan sevärd. Vacker.

Den andra kyrkan jag besöker. Den f d klosterkyrkan där munkarna drevs iväg när kungariket stängde alla kloster. Just detta kloster stängdes då kungen tyckte munkarna var ”dumma och promiskuösa”.