Arlanda

Sverige Sverige Fosterland?

/ Hans Lind / Leave a comment

Längtan efter en räksmörgås. Den avverkar jag den första timmen i Sverige. Det är jag och 2 pensionärer. De är nog inne på sin 3e påtår. Jag på min första räksmörgås. För mycket majonnäs.

Jag får en blankett att skicka till Försäkringskassan. Var kvar i svenska systemet. Jag skickar inte in den. Det är länge sedan jag varit inne i ett svenskt system, Skatteverket kallar mig för ”Utlänning med inkomst från Sverige”.

Så jag är en utlänning som iakttar Sverige och svenskarna. De var lugnare denna gång de svenske. De har höjt blicken från mobilskärmen och vandrar mer målmedvetet. Inte längre vägförda av mobilgu(i)den. Nu är de guidade av hundar. Rakt framåt.

Noterar att man kan få botox på tre områden enligt reklamen. För 3000 kronor. Jag antar att mobiltummen är ett av dom områdena. Annars är sig Sverige nästan likt. Fler hundar. Hundar överallt. Hundar som stirrar på varandra och mattar och hussar som gör smackiga ljud.

På Pressbyrån kostar Läkerolen ”tjugoandra kronor”. På Arlanda är 3 dagar inte 3 dagar utan 72 timmar för det finns ju nätter i de timmarna också. Säger han som fyller på mitt SL kort – under någon sorts färsäljaren-vet-bäst attityd.

På Apoteket Kronan förstår jag att Isabella Lövengrip börjat paketera krämer. Som utlänning tycker jag att svenska apotek alltmer liknar små allti allo varuhus. Som en sorts lite dyrare Galne Gunnar.

Sverige förändras. Mer hundar. Mer tatueringar. Sämre apotek.

På Arlanda står svensken i en rak och lugn kö. Utlänningar som jag – vi ställer oss i en klump. Vi – inte jag – men han framför – har packat laptopen längst ner i sin ryggsäck och får plocka upp allting ur säcken för att få fram laptopen. Han är svensk . Vi utlänningar har tagit av livremmen, armbandsuret, lagt ner plånbok och mobil i väskan och står beredda att satsa igenom säkerhetskontrollen. Det hade jag kunnat göra om inte svensken med ryggsäck hade missat att ta av sig armbandsuret. Köbildare.

-”Ska du flytta tillbaka till Sverige när du går i pension?”frågar de.

Hmm. Jag vet inte. Det är snart 15 år sedan jag flyttade från Sverige. Det ska nog inte flyttas så mycket framöver.

Hon bär sin bricka med stolta steg och ilsken blick

/ Hans Lind / Leave a comment

Hotellfrukost. Man tar en bricka, smörgås, pålägg. Filmjölk och ägg. Kaffe. Och så en vandring med brickan. En del svävar runt med sikte på en ledig plats. Andra tar första bästa stol de ser. Två kineser pekar på ättiksgurkan under förvånade utrop.

Sedan kommer hon. Ilsken. Som om alla andra borde utrymma frukostrummet så hon får äta sin frukost i fred. Hon hittar ett tomt bord. Det finns gott om lediga bord. Men ändå dundrar brickan ner på bordet med en smäll. Morgonhumör. Hon matar sig med filmjölk medan hon blänger. Våra blickar möts. Jag viker undan. Hennes blick bränner på mina kinder. Rodnad. Rädsla. Skam. Jag har utmanat henne. För en bråkdels sekund. Jag är brännmärkt. En som mött hennes ilska. På min vänstra kindknota är huden tunnare. Efter bastubad brukar den lysa rött. Så är det nu. Ett stoppmärke som lyser upp frukostmatsalen. Hon har lyckats. Besegrat mig.

Ändå är hon inte effektivt och ilsket affärsmärkt klädd. T-shirt och kavaj. Inte sidenblus och kavaj. Jeans. Inte snäv kjol. Låga skor. Inte smattrande höga klackar. Gustav Vasa-frisyr. Inte uppsatt hår. Samsung 4. Inte 9.

Hon sitter vid ett bord nära. Jag tittar djupt i mitt kaffe. Vågar inte utmana. Hennes min är snörpt. Skeden hamrar mot den nu tomma filmjölkstallriken. Hon kväver ett rap. Stiger upp. Går.

Rummet andas ut. Sorlet vaknar upp.

Frid

Senare på kvällen. Arlanda. Tidigt flyg i morgon. Så en natt på flygplatshotellet. Middag. Skagenröra och bouillabaisse. Och så vill jag ha en dessert.

-”Ta Creme brulée – den är bäst” viskar servitrisen i mitt öra. Sedan tycker hon att jag borde ta en konjak också.

-”Man sover bra om det är korta nätter.”

Det ska bli en kort natt. Upp 04.00 am.

Konjaken kommer. I ett whiskyglas. Servitrisen fryser till mitt i steget.

–”Så får man inte göra. Dålig bartender!” Säger hon.

Ursäkten kommer med notan. 25% rabatt.

 

Run! Run like the wind!

/ Hans Lind / Leave a comment

But I didn’t run like the wind. I ran like a bowling ball all the way from gate F4 to D68. Through security check. Through passport control. In 15 minutes

My flight from Nairobi was over one hour delayed. Next flight to Stockholm …… gate closing in 20 minutes. 20 minutes to enter Schengen.

–No way! You will not make it...said the purser on the Nairobi flight.

– But try! Try! Run like the wind!

KLM staff at F4; -“Hurry!!!”

–You are the ones who are delayed!!” was the obvious answer.

And I made it . I might have stepped on other people’s toes. I might have scared some old ladies.

I knew that all flights today and tomorrow were fully booked due to Air France strike and end of Easter holidays. So running was the only option.

And finally at gate D68 …. and boardingpass not accepted . “Seating problem”.

But it was a good problem. Upgrade to business where an angel purser took care of me. Cold water. Wet towels. Cava.

And :-Can I make you happy with another bottle of cava?

But then.. Which flight did you come from? the angel asked

–Nairobi

– Oh. We are waiting for passengers from that flight! It wasn’t necessary to run….

Flight left 25 minutes after timetable.

 

And landing at Arlanda. Where is the message saying the suitcase did not make it? I dont find it on my phone. Messenger? No. Twitter? No. KLM app? No.

But there’s the suitcase. It’s not sweating. It managed to get on the plane. Faster than me.

Späckad

/ Hans Lind / 1 Comment

..men glad. Om en timme avfärd till El Dorado. En flygplats. Inte en guldgruva. Hem till Lima. Det har flygplatsats lite väl mycket på sistone. Lima – Bogota – Medellin- Bogota- Lima- Buenos Aires – Sao Paulo – Brasilia – Lima – Bogota. På torsdag till Sverige på semester. Juli och augusti blir res roa. Baske mig. Bara något kort över nationaldagarna i slutet av juli.
Men det där rutandet av livet speglar sig också på semestern. Landar på Arlanda – tåg till Flen – bil till Stockholm – flyg till Luleå – hyrbil till Olkamangi – flyg till Stockholm – bil till Orust – tillbaka till Stockholm.
Ett liv i transport.