Puking on peruvian political “debate”

Almost 4 years in Peru. I do appreciate the sunday columns in La Republica. I did appreciate Rosa Maria Palacios tv program Tribuna Abierta. But I puke on the rest. Media is thrown a bone and they run like the dogs at the Parque de Faro in Miraflores. Wildly chasing the bone, not having in mind w h o did throw the bone and why. Just running, chasing the bone and then chewing the bone on and on again while the one who did throw the bone smiles happily.
Some examples:
1. the First Lady flies to Brasil together with representatives from Ministries of Women and Social Inclusion. She is there to met the president and relevant ministries for sharing experience and discussing collaboration. A normal day at work it seems. But no. She was using the presidential plane without being on the by the congress approved list of passengers…. No questions on what the results of the travel was. No! She used the presidential plane!
2. Ambassador Lynch – well now ex-ambassador Lynch – in Argentina had protests from the Sendero Luminoso political wing Movadef outside his embassy, walls painted with anti presidential slogans. So Lynch decides to meet a delegation of the protesters. Media does not ask w h a t he told the Movadef. Oh no! Its the meeting! He met them! No one asks if he actually told them to piss off and keep their protests elsewhere. No. He met them!
3. Minister of Foreign Affairs Roncanciglio was 2008 in a graduate meeting in his former school. On the Facebook of a guy linked to Sendero Luminoso a photo appears where this guy is siting at a table 2 meters from Roncanciglio. No one asks if they shook hands, if they greeted, if they talked with each other, if they exchanged business cards. Oh no! He was on the photo!
And so it can go on.
So of course. Here I am. Following the criteria of media like Peru21 I am hereby a member of the UK brittish family – but i guess they would think its KimJongIl in the photo so of course I’m a stalinist now.
The government is not attacked with constructive criticism – the attacks are in form of bones thrown to dogs. Attacks that takes the focus away from politics and leads the debate into ” Who travelled!!!! (Not why they travelled) Who met!!!! (not why they met and the outcome of the meeting) Who is in the same photo!! (absolutely ridiculous!)

20121108-115012.jpg

Vågspel eller sunt förnuft?

Mauricio Rojas spekulerar om Vargas Llosas risktagande genom hans stöd till Ollanta Humala i de peruanska presidentvalet. Men vad hade Vargas Llosa för alternativ? Inför första omgången vädjade han till de tre mitten- kandidaterna om att samsas om en gemensam kandidat. Övertygelsen hos var och en av dem om att vara nr 1 – gjorde att det hela sprack och alla 3 slogs ut. Fältet lämnades fritt till ytterkanterna. HögerKeiko och vänsterOllanta. För Vargas Llosa var det självklart att inte vilja ha tillbaka fujimorismen. Så vadå “vågspel”? Menar Rojas att det hade varit mindre av vågspel att stödja en kandidat som representerar en av de mest korrupta regeringar Peru haft?
Ollanta har innan han tillträtt rest runt kontinenten och träffat ledare – med Chavez som senaste – inte första- anhalt. Media i Peru – fortfarande sura över hans vinst – fortsätter med “finn fem fel på Ollanta“- leken. Senast över hans brors resa till Moskva för att knyta tätare band med regimen där. I peruansk media blev det till att han “säljer landet”. Resan i sig blev problemet – inte vad han astadkom eller inte astadkom under samtalen dar. I forra veckan var Ollanta i Caracas och motte Chavez- TV-komentatorn ; “Titta, de kramas och halsar som militarer“. Sa det ar en rejal uppforsbacke som Ollanta har att kliva uppfor – redan 10 dagar innan han ens har tilltratt.
Samma uppforsbacke – eller tyngre – astadkommer media for vansterborgmastaren i Lima – Susana Villaran. “Hon bygger ju inget!” Media ar val medvetna om att en borgmastare under det forsta aret arbetar med en budget som fastslagits av foregaende ars regim.
Nu kritiseras Villaran for att inte bygga. “Hon borde ha en hjalm pa sig och inte en sjal”. Forsoken att ratta till den kaotiska kollektivtrafiken – som alla avskyr – tas emot med att hon orsakar kaos genom att vilja forbjuda gamla bussar som spyr ut avgaser, och dar bussagarna gar i strejk. Anda vill ingen ha de dar gamla bussarna som forpestar luften och orsakar stopp i trafiken. Men det ar inte bussarna som man protesterar emot – det ar emot Villaran – som forsoker skapa ordning i kaoset.
I Peru gillar man inte det man har – man vill alltid ha nagot annat.
Utom nu – nar fotbollslandslaget plotsligt ar bland de fyra basta i Latin Amerika. Da gillar man det man har.

Fru Kost

Barbro sade att granatäpplen ar den basta frukten med de basta antioxidanterna. De tar bort plast och sant i blodet. Jag gapade häpet men blev nöjd av att hitta något nyttigt som jag dessutom gillar väldigt mycket. Just nu ar kilopriset 12 kronor. Men säsongen är alldeles for kort.
Sa glädjen for granatapplesäsongen är en kort trost nar dimman brer ut sig mer och mer for varje dag. I november kommer jag att se en bla himmel igen.

Under tiden sa hatas det. Ilskna tidningar fraser over Ollanta Humala. Ilskna människorättsintressenter fräser over Keiko Fujimori. Mario Vargas Llosa retar upp de som kanner sig nara honom (ovre medelklassen) genom att saga att han ska rosta pa Ollanta Humala for han ar mindre dalig an Keiko som ar väldigt dalig. Samtidigt ar han fortfarande islken over de 3 mellankandidaterna som inte kunde enas och darfor lat de tva populisterna vinna. Peruansk media – med El Comercio i taten pushar nu for Keiko, sa pass mycket att en producent i Kanal N far sparken i gar. Linjen ska hallas. Keiko ska vinna.

Tur att det finns granatäpplen. I alla all fram till andra valomgången.

Kvävd andning

Det är ingen hejd på den kvävda andhämtningen.
-“Vinner Ollanta så flyttar jag till Brasilien. Eller Argentina.”
-“Men där är det ju också socialistiskt styrt?”
-“Vad säger du?
!!”
När jag kommer hem så är det elavbrott i medel- och överklassdelen  av Barranco (vi som ser havet). 
Grannen:
-“Så här kommer det att vara om Ollanta vinner!”
-“Men andra omgången är ju 5e juni?”
-“Spelar väl ingen roll, elavbrottet har ju varat i över en  timme!”

Det är märkligt. Ett land som inte alltför länge sedan fått se alla bevis över Fujimoris brott har ändå så många som är mer rädda för Ollanta. De kloka säger:
Om Ollanta kan man tvivla- men om Keiko har vi bevis.
Det räcker inte.

 

Det är märkligt tyst

For varje resultat som valmyndigheten ONPE lamnar sa vidgas klyftan mellan Keiko och PPK. 2,5% nu och mar kommer det att bli nar de sista 20% av rosterna har raknats. Hur kunde det bli sahar? Det gar ju sa bra for landet, borde inte folk vara nojda och vilja fortsatta med det man har?
Fattigdomen har minskat – men fran 49% som lever i absolut fattigdom till 34%. Under samma tid har landets ekonomi rusat med 9-10% varje ar. Sa klyftorna har okat – och blivit valdigt tydliga. Officiellt ar diskriminering forbjuden i lag – men krogagare ser till att valja sina kunder i alla fall med hoga intradesavgifter som medel. Och skulle det vara latt for alla att komma in pa diskot, sa nog finns det en VIP avdelning for 200 kronor eller liknande. Det ar sa uppenbart att den medelklass som twittrat om valet nu ar chockade nar de ser resultatet. Det har ju inte latat sa pa Twitter – och da missar man att om folk gar in pa en i och for sig billigt internetkafe sa ar det inte Twitter man kliver in pa – utan Msn messenger och Hi 5.

Sa den som tittar i backspegeln for att forsta vad som egentligen hande igar – gor nog bast i att kliva ur bilen forst.

Dimma over Peru

Vallokalsundersökning. Ollanta och Keiko vidare till omgang 2. Forsta offentliga rakningen – efter 18,2% av roster räknade – Ollanta och PPK. Det racker for att PPK anhängarna ska skjuta upp sina raketer. Snacka om fortidig utlosning.
Det ar uppenbart att folk har rostat for att valstandet ska fordelas battre. Bade Ollanta och Keiko har stod bland de fattigare grupperna. Det ar ocksa uppenbart att Toledo har misslyckats totalt. For mycket statsman i sin kampanj. Aven om han putsade skor igen den sista veckan sa rackte det inte till.

Jag trostar mig med fet dessert.

Senare – vid 59% av rösterna räknade leder Ollanta fortfarande klart med PPK knappt före Keiko. Hon knappar in för varje mätning och nu skiljer en 1/2 %.

Vid 68% räknade- har Keiko gått om och ligger nu 1 % före PPK. Så det blir nog Keiko och Ollanta i omgång 2 och då blir valet svårt för många. Högerrösterna lär gå till Keiko – det har ju samarbetats redan med fujimoristerna i parlamentet under senaste mandatperioderna. Så allt tyder på att pappan i fängelset jublar.

Däremot är det inte kul att jubla över reaktionerna. “De ignoranta har röstat” menar PPK anhängarna. Lyfte de blicken från sina caffee lattes (de gillar egentligen inte det men eftersom man dricker sånt på starbucks i USA så…) så skulle de se att folk inte är ignoranta utan ignorerade. Det är städerskan som försöker komma åt golvet täckt av tidningar som damen med latten kastat på starbucks golv som röstat på Ollanta. 9%s tillväxt och samma minimilön år efter år.
Och då tror damen med latte att folk borde utbildas mer så de röstade rätt. Vem är ignorant.
Nu var jag väldigt ignorant mot lattedamerna – men en kväll av peruanskt twittrande får håret att resa sig i nacken. Inte av lust.

Sanguches

Tät dimma från havet. Total tystnad i Lima. Vallokalerna har precis öppnat men på tv sitter kandidaterna och delar ut smörgåsar – eller Sanguches – som de kallas här. Och jo, en vakt heter guachimen och Bryan stavar sitt namn Brayan och Jason stavas Yeyson- annars skulle ju folk kalla honom Hasson (säger en som heter så.).
Men jo, först är det frukost för kandidaterna- sedan ska de gå och rösta. All politisk propaganda är förbjuden idag – liksom försäljning av alkohol. Så kandidaterna ler på tv mellan Sanguches utdelningen och säger “rösta!”.
Likaså är opinionsmätningar förbjudna sista veckan så istället så görs mätningar men presenteras i utländsk media. Och i Peru refereras till påhittade maträtter och deras popularitet – medan alla förstår vem den japanska maträtten är och vem som är “hårt bröd”.
Och hur går det för maträtterna? jo, Ollanta leder men Toledo håller på att komma ifatt Keiko. Det blir en plågsam väntan för om det blir Ollanta och Keiko i omgång två så blir valet pest eller pina för så många. Men på sätt och vis kan man skylla sig själv – 3 kandidater (PPK, Castaneda och Toledo) representerandes den sittande makten. Det blir väldigt trångt i mitten.

Som ur den heliga skrift…

Innantillasning ar en dygd. Men inte i en tv-debatt dar det ska avgoras vem som ska bli Perus nasta president.

Keiko har ett manuskript, men inbland hojde hon huvudet. “Kom ihag att le” var mantrat.

Och sa raskt sankte hon huvudet igen.
Baste innantillasningen tog Ollanta hand om.

Till och med sa han laste samma papper tva ganger.

Castaneda fick vackas en gang.
-“Ar det min tur att fraga?” Medan han letade efter fragan hade hans 30 sekunder gatt – sa det blev ingen fraga.

Under tiden skickade damen framfor sms till Kuzcsunsky.

Sa vem vann debatten? Det diskuteras idag och alla ar overens om att deras kandidat vann, men att Ollanta laste for mycket innantill.

Slutdebatten

En märklig företeelse. 5 kandidater i en slutdebatt. Fyra frågor och ett alutanförande. Peru om 5 år. Arbetslöshet. Kriminalitet och narkotikaproduktion. Två minuter var och så får två kandidater ställa frågor till den som nyss talat.
Det läses innantill. Väldigt mycket. Utom PPK. Han utmärker sig genom att glida upp i talarstolen precis som om han kom upp utvek hiss. Han verkar ha roligt. Pappa utrotade lepra och mamma lärde honom ta socialt ansvar.
Keiko pratar om sin pappa. Det får Toledo att rikta sig mot Keiko med tilltalet “tu papi”. PPK blir Mr Kuscynsky och Ollanta blir comandante Humala. Castaneda tilltalar han knappt.
Men vinnare? Hmm PPK för sin humor. Castaneda för att han verkligen försökte ha pondus, men två gånger var han halvsovande. Ollanta var manusbunden till och med när han ställde frågor. Toledo – märkt av allvaret.
Sakfrågorna ..hhmm. Löften on grönare ängar och blötare sjöar. Från alla.

Val i Peru

Det är slutdebatt i kväll. Presidentvalskampanj. En av de märkligare jag sett. Nuvarande presidenten – den alltmer Göran Persson-like – Alan Garcia’s parti har ingen kandidat. Mercedes Araoz som blev utnämnd klev av snabbt. Bara några få av hennes valaffischer hänger kvar. (det gör även affischer från borgmästarvalet 2010)
En kandidat viftar med en piska i sin valreklam. Som tur är så kommer han inte över 0,1% i opinionsmätningarna.
Nej, det handlar om de 5 stora. De 5 bekanta. En tidigare president – Alejandro Toledo- som vill tillbaka. I Peru får inte en president väljas om direkt, utan det är 5 års väntan för att få kandidera igen. Det är en förklaring till ryckigheten i politiken. Ett parti – om det skulle finnas stabila partier- måste plocka fram en ny presidentkandidat för varje val, för den som vann får inte ställa upp i nästa val, utan får vänta till valet därefter. Så ett parti med en stark ledare får välja en ny och så ha den f d ledaren i kylskåp i 5 år, lurpassandes. Ungefär som om Juholt skulle väljas till partiledare med Göran Persson sittandes i soffan på kontoret med katalogen med gardinprover i knät.
Toledo låg bra till fram till för någon vecka sedan – men började dala i opinionsmätningarna. Och vips kommer de peruanska ryktena – “han vill dala för att kunna vinna”. Eeehhhhhh que? Jo. Han vill inte ställas mot förre premiärministern Kuscynsky (PPK i detta val) – han vill hellre ställas mot Keiko Fujimori eller Ollanta Humala i omgång 2 – det krävs 50% av rösterna för att vinna, och ingen lär få det i omgång 1.
Så då – enligt rykten – trissar han upp genom sina kontakter sifrrorna i opinionsmätningarna så Ollanta o Keiko går uppåt. Då rasar börsen – vilket den gjorde dagen efter att de två populisterna ledde mätningarna – då räds folk för att den starka ekonomin ska rasa. I det läget framstår Toledo som den trygge landsfadern. (fast alla kandidater dansar nån sorts bredbent dans på sina valmöten och är inte riktigt landsfadriga eller landsmödriga i de lägena).
Förre borgmästarn i Lima – Luis Castaneda – förstör allt han tar i, så han rasar en % om dagen i mätningarna och är nu nere i 11-12%. Men om han kom till omgång 2 skulle han spöa alla. Men han kommer inte dit. Att vara så neutral så man nästan passar alla- leder inte till valseger. Hans meriter som borgmästare i Lima ligger honom också i fatet. Han var ständigt synlig med bygghjälm på huvudet, men nu visar det sig att byggena inte alltid blev klara och med budgetar spräckta. Att dessuotm låta International organisation of Migration (IOM) sköta byggena (!) – var kanske inte det klokaste om man vill framstå som en transparent ledare. IOM’s räkenskaper är utanför kontroll för offentliga revisorer….
PPK visade sig ha dubbelt medborgarskap – även i USA – och vips fick han avsäga sig det. En gringo som president? No way. ändå lyckades Toledo anställa honom som premiärminister under sin regim….. En gringo som premiärminister gick bra…
Keiko då …. Hmmm med ett enda politiskt mål, enligt The Economist, – att pappa ska frias från fängelse.

Slutdebatt i kväll. 3 timmar. Om någon kandidat tar till personangrepp så tystas han/hon. Det är risk för en tyst debatt. Hitintills har valet handlat om personangrepp. Castaneda och Keiko rusade iväg för att drogtesta sig och tjatade sen om att alla borde göra det, Hint Hint mot Toledo… Venezuelas Chavez sade att han kände till Ollanta som en bra soldat (Ollanta är f d militär). Vips blev Ollanta bland sina kritiker kallad Chavez’ soldat. Fast det var inte vad Chavez sade. I samma veva anklagades Ollanta för att ha flugit till Venezuela i januari för att hämta 17 miljoner dollar från Chavez för sin kampanj- och så visar det sig att han inte ens lämnat landet i januari. Så har det hållit på- vecka efter vecka.
Om en vecka är det val. Ingen spritförsäljning från fredag till måndag lunch. För säkerhets skull.

*****
Nar sedan SvD skriver – en notis – om valet, sa blir det fel. Alan Garcia far inte stalla upp. Inte nu – men 2016. En sittande president far inte stalla upp helt enkelt. hans parti nominerade f d finansministern Araoz, men hon klev av.
DN lägger också in samma felaktiga TTnotis.

10 april. Idag är det val. Garcia’s parti APRA beslutade i går att ge sitt stöd till PPK. Det måste vara en besvikelse för Castaneda. Men det hade inte hjälpt honom – APRAs röster är för få. Så kan det bli i detta märkliga valsystem. En sittande presidents parti är nästan osynliga i nästkommande val.