För 2 veckor sedan – mitt under spännande OS-tävlingar – skrev jag detta blogginlägg om troll som härjar i Mewas/World Health Network/Zero Covid/VetenskapsforumCovid19’s svans. Trollet fortsätter. De senaste dagarna har jag barn med Agnes Wold
Det inlägget kom direkt efter att Agnes Wold hade kommenterat trolleriet på Twitter.
Jag har också ägnat mig åt tidelag med min hund enligt trollets fantasi.
Det har säkert inget med detta inlägg på Twitter att göra …men jag undrar på sambandet mellan att twittraren letar foton på mitt instagramkonto – och facebookaren lägger ut foton från min instagram med invektiv text ?
Och så i morse – och här kommer det intressanta
Texten är inte det intressanta. Det är bara det gamla vanliga trolltugget.
Det är fotot. Var kommer den ifrån?
Från denna blogg.
Och det intressanta med just det fotovalet är ett mail som jag fick skickat i går kväll via bloggen. Från Mewas. Det Mewas om påstår sig inte ha något med trollet att göra. Mewasgrundaren som följer trollet på twitter men som inte ”känns vid trollet”.
Jag lägger ut mailet – för det kommer inte från en privatperson men från en organisation som i 2 år pratat om att starta en civilsamhällesorganisation.
Offerkofta på. Och inte bara hobbyepidemiolog, hobbystatsvetare, hobbyjournalist utan också hobbypsykiatriker. Allt med samma ”framgång”.
Självklart är trollets åsikter hans egna. Men vad gör Mewas för att rensa upp i sin svans? Det är bara att gå in på kontot @DFsuzgun på twitter och klicka på ”följare” – och se där. Där kryllar det av Mewas/VetenskapsforumCovid19/ZeroCovid/WorldHealthNetwork. Inklusive Mewasgrundaren själv.
Och jag tror fortfarande att trollet inte är en svans. Utan en kärna.
Nej. Oftast inte- men ibland är det viktigt att göra det. Bakom trollen finns en verksamhet som ska granskas. Trollen är bara det yttre försvaret – eller anfallet – för verksamheten som ska skyddas från insyn.
Det började för ett år sedan – Sveriges Radio sände ett inslag om en grupp som stökade runt den svenska pandemihanteringen. Mewas. Och jo – oroliga människor flockas och våndas och söker sig till likasinnade. Gott så. Jag blev nyfiken
Men det var nåt annat med gruppen. Den liknade alltmer – so I thought – de individer som -innan internet fanns – klistrade upp tättskrivna pappersark på anslagstavlor i kampen mot någon myndighet eller domstol. Men det var mer än så. Tättskrivarna var oftast ensamma. Den här gruppen gick till attack. Samlad attack. Väl beskrivet i denna rapport av James Pamment från Lunds universitet. Instruktioner gavs i den då slutna gruppen på Facebook om vilka som skulle attackeras. I den nu öppna gruppen Mewas2.0 på Facebook är det lite lugnare. Lite *trumvivlar* mest när dödstalen ökar – för då har ju man ännu mer bevis för att den svenska strategin havererat.
Men det var nåt mer. Konspirationerna som blev oemotsagda i gruppen. Grundaren agerade flitigt med sina “teorier”.
Teori 1.
Reportrar utan gränser rankar Sverige högt avseende pressfrihet eftersom Sverige ger organisationen ekonomiskt stöd.
Teori 2.
Svensk media hyllar (!) den svenska pandemihanteringen för de får presstöd!
Ett presstöd som har funnits i 50 år före pandemin. Och jag antar att Mewas grundaren inte har följt svensk media så troget om han tror att media “är biaised”.
Nog med exempel. Konspirationsteorierna haglar tätt i gruppen.
Men inte nog med det. Attackerna mot de som granskar. Eller som “tycker fel” om pandemin. Vetenskapsjournalisten Amina Manzoor. Prisbelönt. Henne gillar inte Mewas. Full attack.
Lite märkligt att ena stunden kritisera Reportrar utan Gränser för att de rankar Sverige högt avseende pressfrihet och sedan i nästa stund angripa en journalist och mana till bojkott.
Barnläkaren Jonas Ludvigsson är en annan som attackerats. Se Expressen Se detta friande av de anklagelser som Mewas riktade mot honom.
Agnes Wold har också fått en hel del hat från Mewas. Jag skrev om det för ett år sedan.
Och härmed in på troll. Nog för att Mewas-medlemmarna vevar på och spottar och fräser – men det räcker inte för deras teser framstår ju som rätt korkade för det mesta. Avklädning av konspirationsteorier är inte svårt.
Det behövs mer vapen. Trollen. De som oftast inte har några argument i en debatt men som går till attack mot granskarna. Som denne;
Han fick sitt konto stängt i april 2021 efter att ha vevat anklagelser mot de som granskar Mewas. En granskare fick anklagelser om att ha mördat en kvinna. Kvinnan lever.
Fotot i profilen föreställer inte trollet. Det är en random turk – som dock har använt fotot i ett sammanhang inte så ….. bra för trollet.
Trollet blev nyligen avslöjat … en rejäl granskning som med nöje kan läsas här
Ett troll används och ges stöd av en grupp – ja – det finns ju en hel del som följer trollet och som har varit aktiva i den svenska coviddebatten – för att söka tysta de som granskar. Eller få dem att sluta granska. Granskning hotar. Mewas hatar.
Så de senaste dagarna har trollet tagit till Facebook – efter att ha fått ett antal tweets radera för trakasserier. Facebooks granskning av anmälningar är inte lika alert som Twitters – så över till Facebook med trolleriet.
Nytt namn ja. Men sidan startades av;
Så nu är jag sexköpare, könssjukdomsspridare, ex nazist, kriminell, skattesmitare och det värsta av allt; politiskt korrekt. Aj. Det sved.
Blockera – säger de.
Nej.
Svarar jag. Mewas ska ut i solen. Kanske de spricker då?
Idag. Dags för inkoppling av WiFi. Installatören skulle ha kommit kl 09.00. Han kom 11.07. Jobbade en stund och försvann sen. Borta över en timme. Jag klagade hos leverantören. Jagade upp 3 personal där. Och då knackar det på dörren – och Fahd (installatören) står där och säger att jobbet är klart. Surprise.
Det hela fungerar men bredbandshastigheten är 10% av den hastighet jag hade i förra hemmet. Tillbaka till Nairobi -nivå.
Howdy!!!!
Fahd är allergisk mot hundar och assistenten pockade på uppmärksamhet så Fahd nös. Han fick dricks. Assistenten fick order om att hålla sig undan. Det fungerade sådär…..
Jag kommer att gnälla mer om inte hastigheten på WiFi ökar. Det kan vara tillfälligt för även mobiltelefonen har gått ner till 3G under perioder idag.
Gnäll.
Hamnar i en diskussion online om att gnälla som utlänning – expat med finare ord … men varför kallas inte ensamkommande afghanska flyktingbarn för ’expats’? – när man bor i ett främmande land. Alla känner igen det (men detta handlar inte om de expats i Sverige som krackelerar över pandemin – de gnäller inte, de är rättshaverister och behöver vård ). Jag skulle ju kunna berätta storyn för andra utlänningar om wifi-installationen och alla andra skulle fylla på med sina historier om belgisk service. Men belgare i valfritt annat land skulle kunna köra samma race.
Varför finn-fem-fel där man bor? Typ vara Sverigedemokrat eller moderat och fokusera på det som inte fungerar – medan allt det andra fungerar smärtfritt. Varför fokus på nerdragna mungipor?
Jag erkänner. Jag kan vara rättshaverist i några sekunder -men sen tycker jag synd om rösten på andra sida luren och skojar till det för att det inte ska bli dålig stämning. Så när Fahd hade fixat fram ett segt WiFi så ringde jag genast kundservice för att be dem radera mitt gnäll. Rösten på andra sidan sade – ”Jag minns dig! Bra att du hör av dig”
Så Nej. En del kallar Belgiens byråkrati för självklar för Belgien är Kongos norra provins. Nehej. Bevis > igår fungerade inte mitt bankkort i lokala matpalatset. Fick använda ett annat kort vars kod jag knappt mindes. Ringer banken. Slussas runt väldig lite och så kommer svar både i ett telefonmeddelande och i appen – ”Du har för lågt tak för dagligt uttag. Höj det. Gör såhär.”
Kan Tove Jansson hjälpa mig att förstå vad som rör sig i känslolivet hos MEWAS och de 22 forskarna?
”Det är inte så lätt att trösta en Filifjonka som har drabbats av panik”. Lyssnar på Tove Jansson´s uppläsning. Tänker på det som sker idag. Katastrofsamlarna. De som letar efter bevis på att katastrofen kommer. Eller är här. Redan. Vi kan kalla dem MEWAS eller de 22 forskarna. Eller både och.
Det här är ingen Filifjonka som väntar på katastrofer. Det är en assistent som skapar katastrofer.
–”Jag måste få någon att förstå att jag är rädd” säger Filifjonkan till Gafsan. ”Något förfärligt kommer att hända. Allt är hotat av det obönhörliga!”
I går sade myndigheterna att 3 veckor efter första vaccindosen har man så pass mycket skydd mot Covid-19 att man kan krama barnbarnen. Äntligen. Tänker de flesta. Utom Filifjonkorna. Som bara ser katastrofen. Det obönhörliga. Smittan i kramen. Det ojades och stånkades bland Mewas-folket. -”De vill öka smittan!!”
-”Hennes egen storm var alltid den hemskaste. Innerst inne var Filifjonkan stolt över sin storm som hon var alldeles ensam om.,,,,,,,Gafsan tror att jag inte har varit med om någonting. Jag! Som varje dag är med om jordens undergång!”
Varför leta efter katastrofen i varje nyhetssändning? I varje folkhälsomyndighetspresskonferens? Varför leta efter lögnen i varje myndighetsmening?
För någon dag sedan hade jag en åsiktsblandning med en lektor från ett stort svenskt universitet. Om Folkhälsomyndigheten och synen på ansiktsmask. Lektorn hade hittat en artikel från Expressen där Tegnell sagt att forskning visar att effekten av mask är ”väldigt liten”. Medan däremot EUs smittskyddsenhet ECDC minsann säger att effekten är ”liten eller medel”. Vilket är exakt vad Folkhälsomyndigheten också säger.
Men nähä. Detta gäller inte. Det var vad Tegnell sade i Expressen. Påstod lektorn i inlägg efter inlägg.
Hur kan en lektor vid ett universitet tycka sig se katastrofen genom en Expressenartikel i stället för att gå till Folkhälsomyndighetens hemsida? Vad lär han sina elever vad gäller att söka efter källor? Gå till pressbyrån eller till universitetsbiblioteket?
Rättvisa. Jag tror även denne lektor vet hur man söker källor. Det vill säga inom allt – utom Covid-19. Sin egen storm. Sin egen jordens undergång.
I förrgår intervjuades Johan Giesecke i UNHERD – 1 år efter förra intervjun. Han erkände 2 fel han hade i första intervjun – snabbheten i att fixa vaccin och snabbheten i smittospridandet.
Nähä. Säger MEWAS grundare (som nu verkar bli syndabock för andra mewasianer … ’det är han som kör med fulspråk’ ’det är bara han som driver mewas’) Giesecke har fel i allt! I allt! Påstår grundaren. Och här kommer Filifjonkan rusandes. Min egen katastrof. Stängda öron och ögon för allt annat som sägs när man ser intervjun med Giesecke. Allt är fel i det han säger. Nyansfritt. Jordens undergång.
Jag spärrar upp ögonen av pur förvåning när jag ser den mewasianska argumentationen. Funderar. Tänker. Hur kan det bli så här? Hur kan man låsa in sina tankar i en slik rädsla?
Tack Tove Jansson och Filifjonkan för att ni ger en förklaringsmodell. Jag förstår allt mycket bättre nu. Väntan på katastrofen – som man är övertygad om kommer – stänger ögon och öron men vidgar munnen på vid gavel.
*******
Till slut. Filifjonkan blev lugn och började njuta av livet efter att tromben hade förstört hennes hus. Då kunde hon sluta oroa sig. Först då.
-”Vi diskuterar medias bevakning av Covid-19” skriver en Mewasian på Twitter.
Så i helvete heller.
Från MEWAS2.0 på Facebook
När de diskuterar påsken och Löfvens uppmaning att ta det lugnt – även för påskkärringar – så startar diskussionen om ”easter witches” and ”easter bitches” och en av administratörerna klistrar in ett foto på Agnes Wold.
En av administratörerna … som är till för att bena och filea och rensa och se till att Facebooksidan är anständig och håller sig till ett schysst diskussionsklimat.
En av administratörerna.
Om det hade varit en medlem utan ansvar så hade man kunnat skylla på bristande omdöme men en administratör. Det säger allt om konspirationsgruppen MEWAS.
Som lockar till sig oroliga människor – de som är livrädda för Covid-19 och läser allt de kan komma över om viruset. Och kliver in i ett getingbo av hat.
Att diskutera åtgärder mot pandemin. Ja för fan – kör för det. Gör det. Men kliva in i ett getingbo av hat.
Läser detta inlägg av grundaren. Om och om igen.
Tack Twitter
Ett inlägg som lades in i den dolda Facebookgruppen MEWAS – innan Sveriges Radio avslöjade dem.
”Massmördare” ”Tegnele” och invektiven fortsätter. Inlägg efter inlägg.
”Nej – vi diskuterar media i gruppen” skriver en av medlemmarna.
Trots att det är samma metod som MEWAS använder – som jag använder. De granskar svenska staten. Jag granskar dem – men det blir “uthängning“. Granskarna som protesterar mot att bli granskade.
Idag studerar jag “granskningen” av Agnes Wold. Granskningen som inte handlar om sakfrågor utan om person.
Det började med att Aftonbladet utsåg – efter en omröstning – Agnes Wold till årets kvinna. 8 mars. Bra val. Tyckte många. Inte MEWAS på Twitter. Definitivt inte.
Agnes Wold. Hon som ger goda råd. Som har en avslappnad klok stil. Hon som är omtyckt. Självklart ska hon utses till Årets Kvinna.
Det föll inte i god jordmån. En av MEWAS administratörer på Facebook blev uppbragt och letade raskt upp nåt att brännmärka Wold med.
Har hon det? Jo. Det har hon så jag spårar vidare vad Wold bygger den uppgiften på … och hamnar på Harward Medical School. De verkar också vara “stupid”. Men inte. De tänker som Wold men bara Wold är “stupid”
Det Wold säger – säger också Harvard (tack granskaren i Jakobsberg med det nya köket som rättade min felstavning)- så jag anar att det är den sammanställning av forskning som Wold hänvisar till.
Men det bet inte. Tvärtom.
Och där tog dialogen slut. En blockering. Efter att ha taggat min arbetsgivare (som redan följer mig på Twitter)
Och så kom tankarna.
Varför är MEWAS så ilskna på Agnes Wold – men inte på Harvard Medical School som säger samma sak som Wold? I den enklaste av världar vore det för att man litar på sin doktor från Harvard (som dock förmodligen inte var den som skrev artikeln som sammanställde forskningen) men inte på Wold. Vad särskiljer Wold? Är det för hennes raka rejäla råd som hon uppdaterar allteftersom ny kunskap kommer?
Jo. Där klämmer skon. Hon ger råd som inte passar MEWAS. Då spelar det ingen roll om Harvard Medical School säger samma sak. Det är Wold det är fel på. Harvard felar inte.
USA felar inte. Heller. I en intervju i Svenska Dagbladet svarar MEWAS-administratören att Sverige inte ska jämföra sig med USA;-) Jag antar att det är Norge och Finland som Sverige ska jämföras med. Bara länder som passar MEWAS manuskript.
Och så här ser det ut i diskussion efter diskussion som MEWAS driver. Finn människan att attackera – analysera inte ämnet. Granska inte ämnet. Gå på person. Inte på ämnet. Ett exempel;
Reportrar utan Gränser tittade häpet på de e-mail som MEWAS skickade där man ville att svensk pressfrihet skulle nergraderas för att staten ger 700 miljoner SEK i pressstöd. Ett presstöd som kom till för att inte enskilda mediehus skulle dominera marknaden. Men i MEWAS värld blir presstödet en muta för att media ska lyda staten. Hurpp…. SvD lyda staten? Jösses. Men för MEWAS så är stödet en misstänkt muta. Och möjligen en del av en stor konspiration? 😉
Återigen. Här granskas inte ämnet. Här konspireras det utifrån tankar om människors dolda syften. Istället för att med en enkel googling leta efter grunderna för presstöd så harvar man vidare i en konspiration. Karin Bojs har tydligen skrivit en artikel som inte passade MEWAS tankevärld.
Och det sås en misstanke om manipulerat World Press Freedom som indexet heter (och inget annat). Här påstår MEWAS-grundaren att indexet for 2019 släpptes först i slutet av året. En 5-sekunders googling visade att den släpptes under våren 2020. Varför skulle annars denna indiska website i juli 2020 kommentera 2019 års index-rapport?
Och det hamnar ju inte om oförmåga att hitta svar på frågor. Det handlar om viljan att svartmåla och misstänkliggöra allt som inte går i deras riktning.
Dåligt påverkansarbete. Att vara trovärdig innebär att ens argument bottnar i rejäla analyser – inte i att “skjuta budbäraren”. Med den taktiken kommer man bara långt inom grupper som älskar konspirationer.
Att bevaka och granska media är bra. Att anklaga media för att undanhålla och sålla bort information kräver bevisföring. Att samtidigt i sina anklagelser själv sålla bort information som inte passar är rent bedrägligt. Här är ett exempel på hur det sker;
MEWAS & Bulletin
När en granskare inte granskar sig själv.
Eller sållandet av information så det passar ens eget scenario.
Eller om det ser ut så här på öppna MEWAS2.0 på Facebook – hur såg det egentligen ut i den dolda gruppen.
En granskning av hur MEWAS bygger upp en hysterisk ton på… inget.
Det började med ett meddelande för 17 timmar sedan
Chefredaktören Arpi hade beslutat att man ska skilja på News&Views. En krönikör ska inte bevaka nyheter – för det är en sammanblandning av roller och kan sätta nyhetsbevakningen i problem. Och där hade historien kunnat sluta. Om inte MEWAS behövde något att trissa upp folk med.
Det tog inte många minuter innan konspirationsteorin satte fart. Inspirerat av Barbro i Borås.
Två timmar senare gjordes ett inbromsningsförsök av en kommentarist som följer nyheterna – även icke-covid nyheterna
Diskussion om Bulletin och FHM finns i 2 trådar på MEWAS 2.0
Där fastslås att detta handlar om svensk censur
MEWAS grundaren kliver in och ser att svensk demokrati rasar. Han har uppenbarligen läst meddelandet från Benjamin Kalischer Wellander – för det är med den tråden startar. Men tankarna skenar.
Det görs några försök att döda konspirationen.
De tappra försöken fortsätter
Det hjälper inte. MEWAS grundaren fortsätter elda på. Det handlar om svensk demokrati I förfall. Inte om en chefredaktörs beslut att sära på opinion och nyheter.
Och avslutar med att detta måste ut på Twitter
Så gör man när man kokar soppa på en spik. Så gör man när man väljer och vrakar bland den information man har tillgänglig. Inte minst struntar man totalt i vad personen allt handlar om berättar. Denna metod är stommen i den kritik som MEWAs riktat mot svensk media. En metod de anammar själva. Som att kasta en bumerang och få tillbaka den i skallen. Som att gräva en grop och falla själv däri. Och fortsätta gräva allt djupare.
Den sanna storyn passade inte in i den stora konspirationen.
Och om detta togs upp på Twitter som Mewasgrundaren skriver – vet jag inte. Han som klagar på att ”bli tystad” – har blockerat mig 😉
Jag hade sedan länge slutat tro att det fanns en fara för krig.
Jag var 5 eller 6 år. Kastrull i handen. På väg nerför källartrappan för att hämta potatis. Order från högre ort. Mamma. Radion stod på i köket. Nyheter. “Diplomatisk kris“. “Sverige. Portugal”
Jaha. Tänkte jag. Då blir det krig. Ett barn som tog ansvar för världen. Eller som oroade sig för allt.
Jag tror sedan en massa år inte på att det blir krig mellan Sverige och Portugal. Människan tar in ny kunskap. Även jag som året innan hade misstänkt att jag nog egentligen var en robot.
(Kort versionen – “Mamma varför har jag ett ärr här?” – pekar på bröstkorgen – “Det vet jag inte.”. Aha. Hon får inte berätta om när de bytte batterier på mig. Tänkte jag. Ett barn med fantasi . Vild fantasi.).
Tillbaka till den nya kunskapen. Det var lättare förr – att få förståelse för att man utvecklas. Att det jag sade då var då och det jag säger nu beror på att jag ändrat uppfattning och skaffat ny kunskap. Då kunde andra inte gräva fram vad man sade 4 juli 1961. Det fanns bara i folks minnen. Men allt blev annorlunda när våra tankar hamnade i sökmotorns letande.
Då kan man se att Agnes Wold 4e juli 2020 uttryckte följande;
Men man kan också se 5 december 2020 (försåvitt inte ens Google sökmaskin placerades i lockdown 5 juli 2020)
”Människor föreställer sig att de tror på det de väljer att tro på. Men så är det inte. Vi tror mestadels på det vi har behov av att tro på.”
Det var nog inte menat som en pudel utan som en anklagelse mot Folkhälsomyndigheten – men det måste väl gälla alla inklusive henne och de andra 21? Vi tror det vi har behov av att tro på.
Vi vill stärka vår tro med bevis. Selektivt sökande på Google. Aha. Wold sade så 4 juli 2020. Det där är nog inhugget i stentavlor! I got her!
Nyfikenhet- adjö! Syndabock – hej!
I övermorgon blir det ett år av hel eller delvis lockdown i Belgien. Jag har inte suttit i en bil på ett helt år. Jag har inte varit på en flygplats på 13 månader. Inte klivit på ett tåg på ett år. Åkt tunnelbana kanske 15 gånger på ett år. Men jag har gått mil efter mil efter mil. Jag har haft 3 besökare i bostaden på ett helt år. Fönsterreparatören. Gasinspektören. Ventilationsreparatören. That’s it. Året på sparlåga.
Jag funderar på varför jag inte är arg på någon för detta. Visst muttrar jag på alla de näsor som sticker upp ovanför ansiktsmaskerna. Regelverket i Belgien. Jo – jag dyrkar detaljrikedomen i vad man får göra och inte göra. Som att man fick som ensamstående krama 2 andra utvalda under julen men bara 1 under nyår. Att man fram till i förra veckan fick ha 4 besökare i sin trädgård om trädgården var på framsidan av huset – men bara en av dom fick låna din toalett. Nu är det fritt fram att gå genom huset för att komma till trädgården om den ligger på baksidan – och alla 4 får gå på toaletten. Men på med mask när man spolar!
Men tillbaka till Wold. Varför upprepa vad hon sade i juli men “missa” vad hon sade i december? För att det inte passar det man har behov att tro på? Jag tror det är så. De som nu kallar sig MEWAS2.0 och har klivit fram ur det dolda använder denna metod. Leta upp något gammalt citat. Spika upp det. Stänga av sin sökmotor. Motståndsrörelse.
Motstånd mot att skaffa sig uppdaterad information.
Och varför detta? Jag tror det handlar om behovet av att ha en syndabock. Någon att skylla på. Någon att rikta sin ilska mot. Och det verkar som om de är de tålmodiga. De lugna. De sakliga som blir måltavlor. Wold. Tegnell. Carlsson. Giesecke. Löfven. De som tar sig tid att förklara. De som inte brusar upp får “resistance-folket” att brusa upp.
Jag tänker på den äldre damen på Skogsvägen i Fagersta. Hon ringde mig när jag arbetade som flyktingsamordnare. 1987. Långt efter att jag hade slutat tro att jag var en robot eller att Sverige och Portugal skulle hamna i krig.
-“Du måste göra något! Den där invandraren för sånt oväsen! Han måste tystna.”
-“Jag kommer över.“
Det var bara några kvarter bort från kontoret på Norbergsvägen 19. Det märkliga var att det inte fanns någon med utländskt namn i hennes trappuppgång eller trappuppgångarna bredvid.
Men hon bjöd på kaffe och hembakt. Det var tyst och stilla i lägenheten.
-“När är oväsendet?“
-“Hela tiden!“
-“Men jag har tittat i trappuppgångarna – det finns ingen namnskylt med utländskt namn här i huset. Det närmaste jag vet är huset tvärs över gatan – där bor en flykting (detta var på den tiden när kommunen hade tagit emot de första flyktingarna så jag visste alla adresser på min vänstra hands lillfinger).
-“Det måste vara han!”
-“Men det är ju minst 50 meter bort?”
Vi kom inte vidare. Men när jag skulle gå – såg jag i hallen en liten resväska.
-“Ska du resa bort?”
-“Nehej. Jag reser ingenstans. Den där väskan står där färdigpackad med lite kläder så jag är beredd om jag har sån tur så jag får åka till sjukhuset.”
–????
-“Jag är ju så ensam“
Och det var där skon klämde. Ensam vid köksbordet. Hon behövde något eller någon att vara arg på. 1987. Hade det varit 2021 så hade nog Agnes Wold varit måltavlan.
…..men jag har ju bara svart och vitt på min palett!”
Det handlar om att ställa sig rätt. För eller emot. Men det är mest emot från de som målar världen med svart och vit färg. Det tog ett tag att förstå.
Det började med -“Har du skrivit på GBD?”
Jag tror mig ha koll på saker och ting. 3 pallplatser i Svenska Kyrkan i Bryssels frågesport minsann. Så fråga mig om omvärlden och jag svarar. Men nu blev jag mållös. “GBD” …. menar människan GHB och stavade fel? Men det kan man ju inte skriva på. Det är ju en drog. Så det var bara att googla.
Aha. Great Barrington Declaration. Ett upprop om att skydda de svagaste och under tiden ha ett öppet samhälle tills det finns vaccin mot Covid-19. Att de allra flesta klarar sig med en förkylningsliknande period. Tänkvärt. Problemet som jag ser med den metoden är att bland alla de som man tycker är starka nog att klara av en coronainfektion – så finns de som inte gör det fast man tror att de skulle göra det.
Och vill man inte skriva på den deklarationen så är det ZeroCovid som verkar gälla. Stäng ner. Stäng ner. Stäng ner. En tro om att viruset kan elimineras genom en total nerstängning.
Ingen vet exakt vad som fungerar bäst. Det gäller att söka sig fram. Ändra metod allteftersom ny kunskap kommer fram. Men för att vilken metod som helst ska fungera så behövs medvetna människor som vet vilket ansvar de ska ta och konsekvenserna av deras handlingar. Informerade människor. Tänkande människor.
Ett regelverk som det bryts emot är ett svagt regelverk.
Belgien med partiell lockdown men med 185 000 brott mot regelverket (mitten av februari). Vad skulle en nerstängning hjälpa när så många söker vägar ut ur den? En effekt av nerstångningar ( ja det är rättstavat – nerstångning är mer rätt ord än nerstängning) är att alltfler arbetslösa söker sig ut på gatan för tillfälliga arbeten. De som vill ha tillfälliga jobb som lastare/bärare på stora grossistmarknaden står i stora klungor vid Dixmudekorsningen. De blir allt fler. Deliveroo, UberEats cyklisterna snirklar fram med mat från de för kunder stängda restaurangerna. Demonstrationer – ja. Men inte emot 5G eller vaccin som stollarna i Stockholm – utan emot den fattigdom som så många drabbats av i nerstängningarnas spår. I första hand lever människan av bröd – i andra hand av ideologi.
Men sen tänker jag på bristen på sökande – och övertygelsen om att ha funnit sanningen. Inte hos de som resonerar. De som lär sig och lyssnar och agerar. De som nyfiket följer myndigheternas presskonferenser. De som läser artiklar och tänker – “Jaha. så kan det ju vara..”
Utan hos de som inte vill ha sin världsbild rubbad. Eeva Kilpi når inte fram till dem;
“I Sverige finns inga restriktioner! I Sverige tystas de som protesterar. I Sverige o s v ..” skriver de från Nya Zeeland, SydAfrika, Peru, Irland, Danmark, Portugal, Åland, Borås.
Klar “sanning” om hur det är i Sverige. Tror de. Petar man i “sanningen” blir det oväsen.
Särskilt har denna databas lett till – inte rubbande av existensen -utan fastspikande av bägge fötterna i en piedestal märkt MEWAS. (grupp på Facebook och Twitter som ägnar sig åt #FinnFemFelunder oväsen)
Sverige tar till restriktioner. Det vet alla som vistas i Sverige och som har ögonen och öronen öppna och låter sin tillvaro rubbas och som har fler färger än svart och vitt på sin palett. Ändå finns de det som hävdar att Sverigen inte tagit till några åtgärder alls och de som protesterar mot det “blir tystade“.
Bild från databasen som rubbar MEWAS folkets tillvaro
När jag då visar på denna databas till de som hävdar att Sverige inte tar till några åtgärder -och tyster de som protesterar …. så…… blir jag tystad. Den ena hjärnhalvan vet inte vad den andra gör.
MEWASkörden
Det är ok. Då har nåt rubbat deras balans. Piedestalen skakade till. Jag når inte fram. Men jag stör. Men blir inte välkomnad.
Men vad är det som får dem att inte vara nyfikna? Inte ta reda på hur det är – utan nicka instämmande när det “hemska tillståndet” i Sverige beskrivs?
Tillit. Eller brist på tillit.
Lita på andra människor. Lita på den information som myndigheter ger. Tro gott om människan. Ställa fråga istället för att anklaga. Ge förslag. Resonera. Jaha – du tycker inte som jag men jag är beredd att lyssna.
Sverige är ett av de länder med högst nivå av tillit till andra. Kan detta vara något som de protesterande invandrade inom MEWAS-sekten inte märker? Att inte lita på andra, utom på sina jasägande ryggdunkare – är en förvirrande tillvaro. Vi mot dom. Vi sluter oss samman.
En dimma. En seglats utan mål. Människor behöver uppmuntran – men också motstånd – för att utvecklas.
Jag tror det var Docenterna som sjöng – “Den som ständigt vandrar i dimman behöver ingen kompass“. Jag antar att det var Seneca som inspirerade med sitt “Ingen vind är gynnsam för den som inte vet mot vilken hamn han seglar“.
Så nej. Jag har inte skrivit på GHB och definitivt inte ZeroCoviddeklarationer. Jag lyder Charlotte Rampling. Kommer hon med en deklaration så skriver jag på den. Den deklarationen skulle inte skildra världen i svart och vitt.
Yttrandefrihet. Vi tystas. Världen – se på. Vi blir tystade. Vi som vill att den svenska coronahanteringen ska leda till åtal i den Internationella Brottsdomstolen – för brott mot mänskligheten. Och ja…. det finns de i gruppen som skriver att Agnes Wold borde åtalas i European Court of Human Rights
En domstol som granskar staters uppfyllande av mänskliga rättigheter. Agnes Wold är ingen stat – som mycket riktigt Owe Nilsson TT kommenterar med bitsk humor.
Liksom.
Tårar för en publik. På en scen. Offerkofta och ihopkramade Kleenex.
Bakom scenen blockeras de som ifrågasätter motsättningarna. Ena dagen kritiseras svenska UD för att skicka instruktioner till de svenska ambassaderna om hur förbättra bilden av den svenska corona-bekämpningen.
Andra dagen lägger MEWAS (nu @KeithMEWAS på twitter) ut pressmeddelanden från den italienska ambassadören i Sverige där han kritiserar hur svenska myndigheter skildrar den italienska corona-bekämpningen.
Sektbeteende. Ryggdunka de som håller med. Blockera de som inte håller med. Vi sluter oss samman. De vill oss ont. Tillsammans är vi starka.
Men jag fastnar i tanken. Vad är det som driver fanatiska människor mer än rädsla? Att titta sig själv i spegeln och tycka sig se Jeanne D’Arc när verkligheten mer liknar Don Quixote’s attack mot väderkvarnarna i tron att de är farliga jättar. Varför ägna dagen åt spridda skurar av anfall? Jag tänker på mannen 2 kvarter bort som står och skriker på bilister som kör for fort. Nu när hastighetsgränsen i Bryssels innerstad har sänkts till 30 km/h – har hans skrikande accelererat. Men vi hälsar glatt på varandra. Han har tid med annat än skrikande också. Men vad skulle kunna få honom att en dag stå där i gatuhörnet och dela ut tulpaner till bilister?
Jag tänker på kvinnan med mopsen i Jardin Botanique som står och viftar och vill att man inte ska komma nära (som om jag hade tänkt komma nära – men hon börjar vifta så fort man kommer runt buskagen). Hon har bestämt sig för att ha sin egna plats i den botaniska trädgården och ve den som närmar sig. Vad rör sig i hennes huvud? Varför behöver hon en egen gräsplätt? Vad skulle kunna få henne att vinka inbjudande?
Och en fortsättning… Vad är det som driver mig att fundera och grubbla över vad som driver fanatiker? Amos Oz är en bit på vägen i boken Hur man botar en fanatiker – erkänna ett misslyckande, sluta dela upp världen i svart och vitt, resa en staty över den misslyckade kampen. Erkänna att det inte finns en vinst att vinna. Men – vägen dit? Hur få en fanatiker att vilja bidra till en lösning med lite vinst – och lite förlust?
Tyvärr. Jag tror inte det går. Kampen är målet – och medlet. Det handlar inte om att förföra – utan förgöra. Jag tror därför att enda vägen till att lämna fanatismen är misslyckandet. För vart ska man överklaga när European Court on Human Rights svarar att Agnes Wold inte är en stat? När folk börjar titta konstigt på en och ger upp och lämnar en?
Ner i botten och sedan – förhoppningsvis med vänners hjälp – börja bena och filéa och sortera och hantera hur ta sig vidare. När kampen är både mål och medel så frodas den bäst av ryggdunkare – istället för att passa på att tänka vidare och vässa sina argument när de ifrågasätts. Varje fråga blir till en attack. Inte en nyfikenhetsväckare.
Att bli blockerad på Twitter av MEWAS är bra. Någonstans blev ifrågasättandet ett hot. Det är en början på arbetet att bota en fanatiker. I alla fall bidrog jag med en liten liten tanke – en tanke om att Don Quixote behöver nya glasögon så han ser att väderkvarnar är ….. väderkvarnar. Eller kanske inte. Jag blev nog en nazi-försvarare istället bakom de se-mig- nergråtna glasögonen.
itsallabouttransparency 