En märklig företeelse. 5 kandidater i en slutdebatt. Fyra frågor och ett alutanförande. Peru om 5 år. Arbetslöshet. Kriminalitet och narkotikaproduktion. Två minuter var och så får två kandidater ställa frågor till den som nyss talat.
Det läses innantill. Väldigt mycket. Utom PPK. Han utmärker sig genom att glida upp i talarstolen precis som om han kom upp utvek hiss. Han verkar ha roligt. Pappa utrotade lepra och mamma lärde honom ta socialt ansvar.
Keiko pratar om sin pappa. Det får Toledo att rikta sig mot Keiko med tilltalet “tu papi”. PPK blir Mr Kuscynsky och Ollanta blir comandante Humala. Castaneda tilltalar han knappt.
Men vinnare? Hmm PPK för sin humor. Castaneda för att han verkligen försökte ha pondus, men två gånger var han halvsovande. Ollanta var manusbunden till och med när han ställde frågor. Toledo – märkt av allvaret.
Sakfrågorna ..hhmm. Löften on grönare ängar och blötare sjöar. Från alla.
Day: April 3, 2011
Med andan i halsen rusar Netanyahu…
….. sa fort sa han missar inbromsningen.
Richard Goldstone har i en artikel i Washington post skrivit att han misstog sig pa att Israel hade som policy att attackera civila under Gazakriget. Han sager inget om att israeliska soldater inte utforde brott mot civila.
“they also indicate that civilians were not intentionally targeted as a matter of policy.”
Detta far Netanyahu att saga:
“– Goldstone har just bekräftat vad vi alla visste… Våra soldater uppförde sig enligt högsta internationella standard.”
Samma Netanyahu vars statsapparat har atalat flera soldater for de brott som begicks i Gaza. Hur gar den ekvationen i hop? Det ar ju inte soldaterna som uppforde sig enligt hogsta internationella standard, det ar det israeliska rattsvasendet som atalade de soldater som utforde brott.
Samme Netanyahu vars statsapparat vagrade samarbeta med den kommission som Goldstone ledde – kraver nu att rapporten som de inte ville medverka till nu dras tillbaka. Hur gar den ekvationen ihop?
Man kan latt jamfora Netanyahus triumferande med vad Goldstone faktiskt skriver – nojd over att Israel undersoker 400 misstankta brott av sin arme, men missnojd over den langsamma hastigheten och bristen pa insyn i dessa utredningar/rattegangar:
“For example, the most serious attack the Goldstone Report focused on was the killing of some 29 members of the al-Simouni family in their home. The shelling of the home was apparently the consequence of an Israeli commander’s erroneous interpretation of a drone image, and an Israeli officer is under investigation for having ordered the attack. While the length of this investigation is frustrating, it appears that an appropriate process is underway, and I am confident that if the officer is found to have been negligent, Israel will respond accordingly. The purpose of these investigations, as I have always said, is to ensure accountability for improper actions, not to second-guess, with the benefit of hindsight, commanders making difficult battlefield decisions.
While I welcome Israel’s investigations into allegations, I share the concerns reflected in the McGowan Davis report that few of Israel’s inquiries have been concluded and believe that the proceedings should have been held in a public forum. Although the Israeli evidence that has emerged since publication of our report doesn’t negate the tragic loss of civilian life, I regret that our fact-finding mission did not have such evidence explaining the circumstances in which we said civilians in Gaza were targeted, because it probably would have influenced our findings about intentionality and war crimes.”
ps. Det tryck som varit pa Goldstone efter rapportens publicering har varit hart. Ett exempel som visar detta – forutom alla hatartiklar och bloggar som tagit hedern av honom – ar att han inte valkomnades till sitt barnbarns Bar Mitzvah.
SvDs ledarsida andfåddar också på, anklagandes palestinagrupperna för att med skattemedel föra en israelkritisk agenda. Få se nu hur mycket är det nu som SvD får i skattemedel varje år? För det var väl det som Claes Arvidsson bekymrar sig över – propaganda för skattemedel?
Om du vaknade upp i Peru 10 april
Val i Peru
Det är slutdebatt i kväll. Presidentvalskampanj. En av de märkligare jag sett. Nuvarande presidenten – den alltmer Göran Persson-like – Alan Garcia’s parti har ingen kandidat. Mercedes Araoz som blev utnämnd klev av snabbt. Bara några få av hennes valaffischer hänger kvar. (det gör även affischer från borgmästarvalet 2010)
En kandidat viftar med en piska i sin valreklam. Som tur är så kommer han inte över 0,1% i opinionsmätningarna.
Nej, det handlar om de 5 stora. De 5 bekanta. En tidigare president – Alejandro Toledo- som vill tillbaka. I Peru får inte en president väljas om direkt, utan det är 5 års väntan för att få kandidera igen. Det är en förklaring till ryckigheten i politiken. Ett parti – om det skulle finnas stabila partier- måste plocka fram en ny presidentkandidat för varje val, för den som vann får inte ställa upp i nästa val, utan får vänta till valet därefter. Så ett parti med en stark ledare får välja en ny och så ha den f d ledaren i kylskåp i 5 år, lurpassandes. Ungefär som om Juholt skulle väljas till partiledare med Göran Persson sittandes i soffan på kontoret med katalogen med gardinprover i knät.
Toledo låg bra till fram till för någon vecka sedan – men började dala i opinionsmätningarna. Och vips kommer de peruanska ryktena – “han vill dala för att kunna vinna”. Eeehhhhhh que? Jo. Han vill inte ställas mot förre premiärministern Kuscynsky (PPK i detta val) – han vill hellre ställas mot Keiko Fujimori eller Ollanta Humala i omgång 2 – det krävs 50% av rösterna för att vinna, och ingen lär få det i omgång 1.
Så då – enligt rykten – trissar han upp genom sina kontakter sifrrorna i opinionsmätningarna så Ollanta o Keiko går uppåt. Då rasar börsen – vilket den gjorde dagen efter att de två populisterna ledde mätningarna – då räds folk för att den starka ekonomin ska rasa. I det läget framstår Toledo som den trygge landsfadern. (fast alla kandidater dansar nån sorts bredbent dans på sina valmöten och är inte riktigt landsfadriga eller landsmödriga i de lägena).
Förre borgmästarn i Lima – Luis Castaneda – förstör allt han tar i, så han rasar en % om dagen i mätningarna och är nu nere i 11-12%. Men om han kom till omgång 2 skulle han spöa alla. Men han kommer inte dit. Att vara så neutral så man nästan passar alla- leder inte till valseger. Hans meriter som borgmästare i Lima ligger honom också i fatet. Han var ständigt synlig med bygghjälm på huvudet, men nu visar det sig att byggena inte alltid blev klara och med budgetar spräckta. Att dessuotm låta International organisation of Migration (IOM) sköta byggena (!) – var kanske inte det klokaste om man vill framstå som en transparent ledare. IOM’s räkenskaper är utanför kontroll för offentliga revisorer….
PPK visade sig ha dubbelt medborgarskap – även i USA – och vips fick han avsäga sig det. En gringo som president? No way. ändå lyckades Toledo anställa honom som premiärminister under sin regim….. En gringo som premiärminister gick bra…
Keiko då …. Hmmm med ett enda politiskt mål, enligt The Economist, – att pappa ska frias från fängelse.
Slutdebatt i kväll. 3 timmar. Om någon kandidat tar till personangrepp så tystas han/hon. Det är risk för en tyst debatt. Hitintills har valet handlat om personangrepp. Castaneda och Keiko rusade iväg för att drogtesta sig och tjatade sen om att alla borde göra det, Hint Hint mot Toledo… Venezuelas Chavez sade att han kände till Ollanta som en bra soldat (Ollanta är f d militär). Vips blev Ollanta bland sina kritiker kallad Chavez’ soldat. Fast det var inte vad Chavez sade. I samma veva anklagades Ollanta för att ha flugit till Venezuela i januari för att hämta 17 miljoner dollar från Chavez för sin kampanj- och så visar det sig att han inte ens lämnat landet i januari. Så har det hållit på- vecka efter vecka.
Om en vecka är det val. Ingen spritförsäljning från fredag till måndag lunch. För säkerhets skull.
*****
Nar sedan SvD skriver – en notis – om valet, sa blir det fel. Alan Garcia far inte stalla upp. Inte nu – men 2016. En sittande president far inte stalla upp helt enkelt. hans parti nominerade f d finansministern Araoz, men hon klev av.
DN lägger också in samma felaktiga TTnotis.
10 april. Idag är det val. Garcia’s parti APRA beslutade i går att ge sitt stöd till PPK. Det måste vara en besvikelse för Castaneda. Men det hade inte hjälpt honom – APRAs röster är för få. Så kan det bli i detta märkliga valsystem. En sittande presidents parti är nästan osynliga i nästkommande val.
Men förstår inte karln var han jobbar?
Pj Anders Linder ojar sig över att det ges statliga medel till Arbetarrörelsens arkiv. Sedan ger han sig in på att leta efter de som skriver borgerlighetens historia – och hittar inte så mycket. Ibland ser man inte skogen för alla träd. Karln jobbar på Svenska Dagbladet – en tidning som i rimlighetens namn har ett arkiv. En tidning som i hela sin existens har beskrivit borgerlighetens förträfflighet.
Och framförallt – tar emot skattemedel för sin existens. Så varför oja så mycket?
Bumerangen som täppte till munnen
Det har varit irriterade utrop och anklagelser när sverigedemokrater och opposition ha röstat lika och fällt regeringens förslag. Exempel på det är när regeringsförvaltningens budget skars ner till den nivå den hade före EU ordförandeskapet. Ett annat när utförsäljning av statliga bolag stoppades. Sd och rödgröna hand i hand tjoades det då från regeringen och dess sympatisörer.
Och nu. I 90% av alla beslut röstar SD med regeringen. Fastnar tjoandet i halsen? Den kraftiga anklagelsen från det första omröstningsnederlaget för regeringen – har nu kommit tillbaka som en bumerang med full kraft.
itsallabouttransparency 