Högt över staden svävar slottet. Det ska stanna där. Gå inte dit. Där riskerar man skärskador av selfiepinnar. Men den är vacker. På håll. Slottet. Och katedralen.

Samma armbågskaos råder på den gamla judiska kyrkogården.

Lik begravdes i 12 lager. Ytan räckte inte till så det var till att begrava i lager. Lika trångt är det i gångarna. Av levande människor med selfiepinnar. En del gravar är viktigare än andra förty de har namnskyltar bredvid stenen. Män. Bara män som ses som viktiga.

Men tystnad finns.

Hos Agnes. Sankta Agnes. Systern till en av alla kungar. Och hon skulle ju giftas gjort med än den ena än den andra  men hon blev nunna. Med eget kloster. Upprustat och svalt. Och nästan tom. Och väldigt nära den utmärkta restaurangen Field.

Agnes grav. Är tom. Kroppen fanns inte där när arkeologerna började gräva. Teori; nunnorna flyttade på hennes kropp eftersom det var ständiga översvämningar på platsen.

Hrmph.. hade hon varit man så hade teorin varit att hon hade återuppstått. Graven var ju tom.. ju.

Mat. Ja det finns mat i Prag. Mycket mat. Slarvat och icke slarvmat.

Field. (Redan nämnd) La Fenestra della Cuccina. St Martin. Bra mat.

Men det är en bra stad. Nära till allting. Putsade fasader. Bra öl. Gå-vänlig. Turister nästan överallt. Och så de gamla tanterna. De som inte viker undan för turisterna utan höjer käppen och föser undan skarorna. Och så männen med stora täckjackor. De som följer efter turisterna. Observerar i vilken ficka  iPhonen placeras och närmar sig. Sakta.

Vatten. Vltava floden. Långsam. Blöt.

Där råder frid.

Och så ….Czech Airlines. Underbart. Det är inte den loja saft och bullutdelningen där inte. Tvärtom. Armarna gårsom väderkvarnar medan benen pinnar på som trumpinnar och på de 750 kilometrarna till Amsterdam hinner de både se till att ett filmteam får vad de behöver, att passagerarna får sin frukost och de själv hinner pusta ut med en kaffe. Och kaffet är det bästa kaffet som jag har druckit på ett flyg.