Jag mätte mina klimatavtryck för 2016. Det var klart färre resor än 2015. 2 gånger till Uganda. 2 gånger till Tanzania. 3 gånger till Sverige. Och så några semesterresor – långhelger i Berlin, Barcelona, Paris och Dubai. Och Lissabon.  Och 2 resor till Machakos. 75 kilometer enkel resa. Så visst reser jag. För mycket. Men sedan 29 maj 2016 behöver jag lämna Kenya då och då. För att andas. Fritt.

Nästa helg bär det av till Ramallah. Första resan dit sedan 2004. Helgen efter bär det av till ett nytt land – Marocco. 7 ministrar och jag ska sitta i en panel och resonera om vad som borde komma efter EU-ACP Cotonou överenskommelsen när den upphör 2020. Vilket innebär att jag nu läser på för fullt om överenskommelsen.

I övrigt har sockret och mjölet blivit dyrt i Kenya. Likaså mjölk och smör.

I mitt Twitterflöde ser jag två reaktioner på valet av Emmanuel Macron som nästa president i Frankrike.

I Sverige> har alla partier utom SD och VP och FI kännt sig manade att tycka att de är väldigt nära Macrons politik. Så samlingsregering borde ju inte vara ett problem – det är ju bara att be Macron kalla till ett möte i Stockholm så kommer alla från KD – M – CP- L och Soc att komma rusandes.

I Peru > handlar diskussionen om huruvida Macron är snyggare än Trudeau.