En ensam dåre i en trupp av påhejare

När högerextrema gör sig skyldiga till terror – så tenderar de att beskrivas som störda individer. Skytten i Malmö. Lasermannen. Una-bombaren. När enskilda islamister gör sig skyldiga till terrordåd, så kallas de “organiserade”. Den organiseringen består av samma sorts organisering som de högerextrema finns i. Ett nätverk av stödjande utropare, varnande på olika nätsajter för de faror de ser och som skrämmer dem och de människor de hatar.
Så långt finns likheten. En bit på väg. Men sedan tar det stopp. Malandet om den islamistiska organiserade terrorn fortsätter medan den högerextreme sakta glider in i rollen “den ensamme tyste dåren”.
Men omgivningen? Stödtrupperna? Medhatarna? Ska de ta in något av detta vansinniga mördande i sina reflektioner? Eller är det hata as usual som gäller? När ska hatarkommentatörerna börja inse att de kan elda på en enskild dåre med sitt stöd till myter om “frågor som inte får diskuteras” (när invandring i verkligheten är en av de mest diskuterade frågorna….)
För när alla muslimer görs skyldiga till en individs enskilda handlingar – är det inte läge för de som använder sig av denna tanke, att då faktiskt ta på sig ansvar för skotten på Utöya?
Dagen efter skriver Anna Lena Lodenius om hur man ska hitta de ensamma farliga männen i skaran av de som tycker sig ha sanningen om vad Sverige eller Norge behöver. Skaran som ser en våldtäkt som begås av en svensk som en fyllegrej – och en som begås av en invandrare som en kulturellt betingad livsstil. Skaran som säger att antalet våldtäkter i Sverige är näst högst i världen efter Lesotho- utan att på nåt sätt bry sig om hur statistiken är formad. Skaran som säger att man inre får diskutera invandring i Sverige – när de befinner sig mitt i debatten om densamma.
Jo, skaran har ett ansvar. Det borde i skaran finnas varningssignaler som ljuder när en knäppgök börjar planera. Eller så märks det helt enkelt inte. I mörkret är alla skugggor grå.

Det finns de som påstår att ABB inte kan ha blivit påverkad av sin omgivning. Deras argument bemöts skickligt här.

Spekulationshysteri

Det smäller en rejäl bomb – eller två i Oslo. Vips börjar spekulationerna – vem vill skada Norge?
– Muhammedteckningarna! Gastar man i Sky News.
Eehh.. Men det var ju i Danmark.
– Men Verdens Gang har ju publicerat teckningarna och deras kontor ligger ju nära regeringsbyggnaden! Gastar en pa Twitter.
Eeeehh… Det var Magazinet som publicerade teckningarna i Norge.
– Al Quaida! De har hotat Norge 2007! utropar nästa.
Eeehhhhhh.. Varför vänta till 2011 då?

Det verkar finnas en drivkraft att se Al Quaida i allt. Sa mycket al Quaida träd så man inte ser skogen. Norge befinner sig i krig i Afghanistan och i Libyen. Där finns ett mycket starkare motiv än enskilda islamister som inte gillar karikatyrer. Libyen har ju tidigare arrangerat attacker i andra stater. Men stater som anfaller stater är inte lika snabbt att tänka på som om den muslimske grannen sitter och snickrar på en bomb i köket. Sverigedemokratiskt och Framskrittsparti-tänkande om invandrare som ett hot mot tryggheten får snabbare genomslag än tanken om Norge som ett krigförande land och vilka konsekvenser detta kan ha. För inte är det väl så att krig bara förs på bortaplan?

Strax efteråt kliver en lång, ljus man i polisuniform ut mot ett sommarläger som socialdemokratisk ungdom driver. Det finns ett samband, säger polisens talesman.
Ja- ett muslimskt samband, muttrar reptilhjärnorna, missandes gärningsmannabeskrivningen. Varför rusar inte tankarna mot en UNA-bombare? En rättshaverist som vill hämnas på det system han lever i? varför ska det tänkas “muslimer” direkt?
Samma fälla klev jag in i. Libyen. Ångrar min egen hysteri.

En sista fundering innan sömnen. De som rusar runt “politiskt korrekt” och andra SD sajter- och som var så snabba att rusa in på muslimspåret- och så visar det dig vara en av dem själva, en Internet- kommentator som avskyr muslimer – leder det då till nån sorts eftertanke?

Vågspel eller sunt förnuft?

Mauricio Rojas spekulerar om Vargas Llosas risktagande genom hans stöd till Ollanta Humala i de peruanska presidentvalet. Men vad hade Vargas Llosa för alternativ? Inför första omgången vädjade han till de tre mitten- kandidaterna om att samsas om en gemensam kandidat. Övertygelsen hos var och en av dem om att vara nr 1 – gjorde att det hela sprack och alla 3 slogs ut. Fältet lämnades fritt till ytterkanterna. HögerKeiko och vänsterOllanta. För Vargas Llosa var det självklart att inte vilja ha tillbaka fujimorismen. Så vadå “vågspel”? Menar Rojas att det hade varit mindre av vågspel att stödja en kandidat som representerar en av de mest korrupta regeringar Peru haft?
Ollanta har innan han tillträtt rest runt kontinenten och träffat ledare – med Chavez som senaste – inte första- anhalt. Media i Peru – fortfarande sura över hans vinst – fortsätter med “finn fem fel på Ollanta“- leken. Senast över hans brors resa till Moskva för att knyta tätare band med regimen där. I peruansk media blev det till att han “säljer landet”. Resan i sig blev problemet – inte vad han astadkom eller inte astadkom under samtalen dar. I forra veckan var Ollanta i Caracas och motte Chavez- TV-komentatorn ; “Titta, de kramas och halsar som militarer“. Sa det ar en rejal uppforsbacke som Ollanta har att kliva uppfor – redan 10 dagar innan han ens har tilltratt.
Samma uppforsbacke – eller tyngre – astadkommer media for vansterborgmastaren i Lima – Susana Villaran. “Hon bygger ju inget!” Media ar val medvetna om att en borgmastare under det forsta aret arbetar med en budget som fastslagits av foregaende ars regim.
Nu kritiseras Villaran for att inte bygga. “Hon borde ha en hjalm pa sig och inte en sjal”. Forsoken att ratta till den kaotiska kollektivtrafiken – som alla avskyr – tas emot med att hon orsakar kaos genom att vilja forbjuda gamla bussar som spyr ut avgaser, och dar bussagarna gar i strejk. Anda vill ingen ha de dar gamla bussarna som forpestar luften och orsakar stopp i trafiken. Men det ar inte bussarna som man protesterar emot – det ar emot Villaran – som forsoker skapa ordning i kaoset.
I Peru gillar man inte det man har – man vill alltid ha nagot annat.
Utom nu – nar fotbollslandslaget plotsligt ar bland de fyra basta i Latin Amerika. Da gillar man det man har.

Jämförelser som knappast hedrar Israel?

Ship To Gaza. Varför just dit? Varför protestera mot Israel bara och inte mot andra stater som bryter mot internationell lag och mot mänskliga rättigheter? Så ställs frågan från de som opponerar sig mot fartygens mål. Att jämför Israel med Nordkorea, Syrien, Kuba, Libyen är väl knappast hedrande för Israel – men det är precis vad Ship To Gaza- motståndarna ägnar sig åt. Kopierandes varandras insändare…

Hoppsan, det blev visst lite fel..

Talesmannen för den israeliska regeringen tänkte nog inte till riktigt när han formulerade sin förhoppning till Turkiet om att stoppa Ship To Gaza.
“-Vi hoppas att en ansvarsfull regering inte agerar emot internationell lag…”
Ja just det. Vem angrep fartygen förra året på internationellt vatten?
…..”farligt område”. Nej, just det ja. Vilka var det som anföll fartygen förra området med 9 döda som resultat.

På distans

Det är inte roligt att inte vara hemma när det hettar till i Peru. När vallokalsmätningarna släpptes kl 16 lokal tid så måste det ha gått en susning genom landet. Ollanta +5%!! Han som bara i några få mätningar haft en ledning. i de allra flesta mätningar – fram till en vecka före valet, då mätningar tillåtna att publicera – har Keiko Fujimori lett ganska rejält.
Och nu när stadsrösterna är räknade så leder ändå Ollanta – fast hans stora stöd är på landsbygden – exvis i södra Puno där han fått 80% av rösterna.
Det kommer att sluta med sådär 3-4% övervikt för honom. En kalldusch för många som har trott på det som tv kanaler och tidningar försökt pumpa i folk, vinklandes kraftigt mot att stödja Keiko. En kalldusch för de som tror att Peru enbart består av Lima, och som nu reagerar rasisitskt hävdandes att en indianröst inte är lika mycket värd som en från San Borja.
Nadine Heredia – Ollantas fru- och hjärnan bakom hans kampanj är att gratulera.

I går rasade börsen 12 % – ren psykologi. Även Keiko har ju lovat beskatta bolagens övervinster… Och beskattningen av ex vis gruvbolagär betydligt lägre än i andra länder i regionen. Så det är ren hysteri – men vad ska man göra när media pumpat ut ren skräckpropganda vecka efter vd ka före valet?

Späckad

..men glad. Om en timme avfärd till El Dorado. En flygplats. Inte en guldgruva. Hem till Lima. Det har flygplatsats lite väl mycket på sistone. Lima – Bogota – Medellin- Bogota- Lima- Buenos Aires – Sao Paulo – Brasilia – Lima – Bogota. På torsdag till Sverige på semester. Juli och augusti blir res roa. Baske mig. Bara något kort över nationaldagarna i slutet av juli.
Men det där rutandet av livet speglar sig också på semestern. Landar på Arlanda – tåg till Flen – bil till Stockholm – flyg till Luleå – hyrbil till Olkamangi – flyg till Stockholm – bil till Orust – tillbaka till Stockholm.
Ett liv i transport.

Vilken politiker skulle inte bli glad för 44% stöd?

Förtroendet för kungen rasar, men ligger fortfarande på höga 44%. En siffra som vilken politiker som helst skulle jubla för. Så i princip så sitter karln starkt på sin post. Ända spekuleras det om att dottern bör ta över, med tanken på att om henne finns inget att skvallra. Men om man nu tycker fadern betett sig omoraliskt – så skulle man ju då kunna tycka att dottern borde på något sätt ta avstånd från sin pappas beteende, lika som krav ställs på Silvia att tycka till offentligt om sin fars bakgrund.
Allt detta leder ju till det ofrånkomliga – att utsätta en familj för ständig granskning, att ärva ett jobb- leder till vetskapen om att en monarki bäst betraktas som en historisk företeelse- i en monter på ett museum.

Det tycker inte två kristdemokrater som kände sig enade när kronprinsessan gifte sig. Och de anklagar Tarja Hallonen för att vara färg- och historielös (Finland är det enda grannland som har president). Färglösa kan Skånberg och Enochsson själva vara. Se deras foton.

En omkullvält långtradare med cement…

…krånglar till det hela. Resan till flygplatsen går smidigt. Väntan på flygplatsen blir smidig. Men resan tillbaka till centrala Buenos Aires sker till stor del i grässlänten av motorvägen. Men det går. Bara 5 minuter försenade till http://tecnologiasi.org Och där flyter tekniken bra. Oväntat men lyckat. 600 videos av barn och ungdomar om säkerhet på internet och med mobiler. 9 länder. De tre bästa argentinska videon och de tre bästa latinamerikanska videona får pris. Uppfinningsrikt. Men det bästa är att videon till skillnad från förra året nu sprids på hemsidan och barn kan kommentera och lära sig av varandra. Så var det inte förra året. Då var det tävling och därmed slut.
Sedan kommer tre skolklasser och berättar hur de arbetar med säker användning av internet. Flickor är värst på att mobba varandra, säger de.
Palermo. Matt. Kött förstås.
I morgon Brasilia,

Attack från alla kanter

– Var är du ifrån? United States? Han uttalar det som det skrivs.
-Vi brukar spöa Colombia i fotboll, säger jag.
– Brasilien???? Du ser inte ut så.
Sverige. Det framkallar inga glädjetjut. Bara ett konstaterande. “Sverige”.
Sedan dras jag in i ett rum där det ligger en matta med en stege ritad på.
-Det här är våra rättigheter!
– Vilken rättighet är viktigast? frågar jag.
Två flickor – sisådär 9 -10 år – säger samstämt:
– Rätten till liv!

Nej, jag är inte på ett antiabortinstitut. Jag är i utkanterna av Medellin. Strax under det berg där barnen säger att man inte ska gå, inte för att det är ett brant berg utan för att man dödas där.
I Medellin är det i åldersgruppen 11-17 som antalet mördade ökar mest av alla åldersgrupper.
Barnen berättad om en elev i skolan som blev skjuten för han gick på fel gata. 3 gäng slåss om narkotikahandelsrevir. Är du från ett område och korsar fel område så riskerar du döden. Busschaufförerna får ge en slant när de passerar vissa korsningar – annars får de inte passera där nästa gång. En sorts skatt från gängen.
80% av polisen har anknytningar till ligorna. Så skydd från dem? Knappast. De deltar friskt i skjutandet när det gäng som betalar dem blir hotat av ett annat gäng.
Det är värre än någonsin i Medellin. Antalet mord ökar drastiskt. Allt på grind av ett maktvacuum som uppstod för 2 år sedan efter utlämnandet av en grupp paramilitärer till USA.
Så nu rustas det upp. Det samlas krafter. Det rekryteras ungdomar. De som är i riskzonen är de som inte går i skola. Så här är barnen. Ett aktivitetscenter- efter skolan eller före skolan.
– Hur kom du hit?
– Min mamma tog mig hit. Sade först att jag inte ville till dagis. Jag är ju 13 år – men det här är ju inte ett dagis.
Anfallen fortsätter. En vill visa sin piercade tunga. 3 andra vill visa en hip hop dans. En liten flicka vill bara kramas. En stammande pojke vill läsa upp hela sin uppsats om vad som är bra i hans kvarter. Det tar tid men det är bra skrivet. Och bra läst. Jag får inte gå förrän han har läst klart.
Medellin – en gryta, en välmående gryta med arga berg som bevakar grytan.