Man vet aldrig hur det blir med trafiken. Den kan stå stilla. Den kan rulla. I går kväll rullade den – så vi var på flygplatsen 4 timmar före avgång.
En lång smal terminal. Stillastående.
I augusti är den nya terminalen färdig. Förhoppningsvis med fler caféer än de två som idag är knökfulla i den nuvarande terminalen.
Och precis när allt verkar bra för boarding av planet – så kommer personalen på att trappan till planet inte har någon ramp för rullstolar. Så hela havet stormar bort till en annan trappa ner till planet.

Och väl på plats och 5 minuter in i “100-åringen som hoppade..” så kommer Ipadvärdinnan och vill ha flygmil av mig i byte mot en plats i business.
Bra så. 4 timmar sömn.

Och det är ungefär vid byte av stol som de börjar skjuta.
I Mpeketoni. Långt borta från Nairobi. 50 män till attack mot en polisstation. 27 dödade.
Nej… 47.
-“AlShabaab!!” ropar alla flerstämmigt.
Men varför skulle de behöva stjäla vapen och bilar? Sånt har de väl gott om redan?
Nu har de slutat skjuta, men Kenya känns explosivt.
I alla fall kusten.