Vad är det som gör att när kvinnor uttrycker en politisk tanke – så rusar karlarna åstad för att förlöjliga denna tanke?
Carin Jämtin : mer tid för livet – det resonerade hon om i valkampanjen 2010. För den som läste vad hon skrev om var det tydligt att hon sökte ett resonemang om hur vardagslivet skulle kunna förändras så att vi hade mer tid över för varandra. Vad blev det? Jo, “butler i tunnelbanan” i den version som debattörer som har för mycket tid för sitt eget navelludd fick det till.
Beatrice Ask resonerade om hur göra med de sexköpare som kommer billigt undan då åklagare tycker synd om dem och skickar åtalsunderlåtelsen eller strafföreläggandet till deras arbetsplatser. De kom för billigt undan tyckte Ask. Vad tyckte navelluddspetarna? Jo, hon vill skicka gredelina kuvert hem till torskarna.
Carin Jämtin igen, hennes “brott” tycks vara att hon vill hitta lösningar på problem genom att tänka högt- resonerade om kristendomens övertag vad gäller helger i Sverige. Och av det resonemanget blev: hon vill ha muslimska högtider.
Gudrun Schyman resonerade omkring mäns våld mot kvinnor och såg ett mönster (monster) som visade sig i både Sverige och i Afghanistan – vad blev det? Jo, “Schyman säger att svenska män är talibaner”.

Varför förenklas debatten så? Vad vinner man på att inte diskutera problem utan istället väljer att förlöjliggöra förslag till lösningar? Oftast är det manliga debattörer som rusar åstad och vill tramsa. När kommer dessa debattörerar att försöka förlöjliggöra Anders Borg?

Jag gissar… Aldrig,

’’’’’’’’

Uppdatering 7 år senare.

Jomenvisst. Anders Borg blev visst förlöjligad, men inte för vad han sade.

Och Gudrun Schyman hade visst rätt…… mån i sverige är som talibaner. Det har #MeToo visat.