4 moderater vill att lagändringen som ledde till att även homosexuella par ska kunna adoptera barn ska börja tillämpas. De visar På att inte ett endaste barn har kunnat adopteras av ett homosexuellt par. Så är det. Men varför inte titta på trenden för adoptioner över gränser? I och med att allt fler länder utvecklats ekonomiskt så minskar fattigdom. Det gör att alltfler familjer kan ta hand om sina barn. Det är en myt att det är föräldralösa barn som sitter på barnhem och väntar på det utländska paret som ska adoptera dem. Det är fattigdom och ensamstående föräldraskap som är huvudskälet till att barn är på barnhem.
En studie i Kenya visade att 75% av barnen på olika institutioner hade föräldrar i livet. Den alltmer ökade kontrollen på adoptioner har också gjort att den handel med barn som förekommit har minskat, därmed färre barn att adoptera.
Insändarförfattarna funderar också över varför barn är i fosterfamiljer och inte adopteras bort. Märkligt, det är väl iså fall fosterfamiljen som borde få möjlighet att adoptera om banden med föräldrarna ska klippas av – inte ytterligare en separation för flytt till en annan familj.
Självklart ska alla kunna fa adoptera om de prövas som lämpliga blivande föräldrar – men i grunden handlar detta inte om vuxnas rätt till barn – det handlar om barnets rätt till det som är bäst för honom/henne och det är inte alltid en självklarhet att barnet som växer upp med en fattig ensamstående mamma i valet mellan stöd till modern för att kunna ta hand om sitt barn och att flytta till nya föräldrar – skulle ha det bäst med nya föräldrar.