1,2 miljoner människor bor på Mauritius.
1 miljoner turister besöker ön varje år.
Alla mauritianer kan adoptera en turist.
Och de gör sitt bästa.

En ö mixad på alla vis.
Maten är en kreolsk blandning av indiskt, afrikanskt, arabiskt, kinesiskt.
Gillar
Människorna är en blandning av allt som kommit till ön.
Moské bredvid kyrka bredvid pagod bredvid hindutempel.
Och över allt spanar den 36 meter höge Shiva.

Flygplatsen är knappt ett år gammal i sitt nuvarande skick.
Ett under av effektivitet.
Ut från planet – passkontrollen tar 5 minuter men sedan rullar det på. Hälsochecken – d v s har du varit i ebolatrakter? – Nej tar 5 sekunder, väskan är redan på bandet, taxfreebutiken tar 1 minut, tullen 10 sekunder, valutaväxling 1 minut och sedan in i taxin.
Men – ön är 45 kilometer bred och 60 kilometer lång. Och flygplatsen ligger söderut och hotellet norrut. 1 timmes färd i mörker.
Ser bara de perfekta motorvägarna. Inte en grop så lång däcken rullar.

Hotellet är ett under av effektivitet. Skriv på här och så är ni incheckade! – Kreditkort? -Nej vi har allt vi behöver veta om dig. Ta en drink och sitt ner!

Rummet tar aldrig slut. 2 våningar med 3 terrasser. By the way – ni är uppgraderade. -Tack!
Nedanför hörs plask och prat. En pool. Uppe på taket lyser fullmånen. Plask och whisky i en bubbelpool.
Havet plaskar också.

Blommor – se på blommor, men det är mest träd i Pamplemousses botaniska trädgård. Men det ska rivas i bladen och gnuggas och sniffas. Kanel, nejlika, all spice – inte old spice påpekar guidinnan –. Näckrosbladen – de enorma – börjar ta slut. Sniglarna är svåra i år. Däremot blommar lotusblommorna för fulla muggar.

Åker sedan till Dodo-land. Eller Grand Baie – men allt, handdukar, ölsejdlar, t-shirtar är prydda med den dumma och snälla dodofågeln som dog ut på 1700 talet. Dum-Dodon var nyfiken och kunde inte flyga. Lättfångat byte. Utdött byte. 30 000 Euro får man idag om man hittar ett dodo-ben.
Hittar inget.

Söderut.
Vulkankrater. Skog i kratern. Och svettiga turister.
Helig sjö för hinduerna. I februari vallfärdar 600 000 hinduer dit. Blommor i sjön. Tempelmassor runt sjön. Rosa elefanter. Blå smurfgudar.

Ravin. En turist backar vid djupet. Svindelfransman.

Sjufärgad jord. Taxichauffören ojar sig över fransmannen som äger parken med vattenfallet och den färgade jorden. Han tar in 8 dollar per turist i inträde. Hit åker alla. Han får in minst 5 miljoner dollar i entréavgift/ år men kan inte förbättra vägen.
Jo jorden är färgad. Vackert.

Det är en liten ö.
Men ändå missade vi marknaden i Port Louis.
Vi missade att simma med delfinerna vid den södra kusten.

Men det är ju bara 4 timmars flyg dit.
Nästa gång.