Överlägset farligaste landet?

Belgien. Över 2000 döda i Covid-19. Kurvan ovan talar sitt självklara språk. Om nu världen bara bestod av corona och covid-19.

Det gör den inte. Även om det verkar så. Just nu.

4 döda i Kenya. Av Covid-19. Det är ungefär det antal som dör i trafiken på en timme där. Ändå stängs inga vägar av – inga undermåliga bilar förbjuds – ingen förbättrad förarutbildning. Men nu med corona så är Nairobi avstängt från omvärlden. Utegångsförbud på nätterna.

I Peru har 92 människor avlidit av Covid-19.

Men samtidigt. I Peru mördas 7 personer/100 000 = 2247 personer år 2015.( I Sverige är samma siffra 1,14 mördade/100 000). Coronapandemin har lett till utegångsförbud – där män för gå ut 3 dagar i veckan på dagtid och kvinnor 3 dagar. Morden leder inte till samma extraordinära åtgärder.

Visst fick jag frågor i andra länder där jag har bott om faran med boendet där – men det var typ en fråga/kvartal. De senaste 10 minuterna har jag fått 2 frågor om jag är ok i Belgien – 1 fråga från Mexico och en från Luleå. Och de är inte ensamma om att fråga.

Och då är ju frågan. Är jag rädd?

Och svaret är; Jo. Ibland. Aldrig förr har jag varit med om så mycket restriktioner. Eller jo – ett kortare tag i maj 1993 när Guatemalas president Jorge Serrano Elias gjorde ett försök till statskupp. Rejält med restriktioner. Men jag kände mig trygg. Och jo – det där lokala flygen i Angola som landade meddelst korkskruvsspiral för att inte bli en lätt måltavla för guerillan UNITA. Eller landningarna på leriga landningsbanor med kor på i södra Sudan. Biltrafiken i Kairo. Och Mumbai.

Men det är sitiuationer som går att välja bort. Chaufförer som går att betala om de kör långsammare. Situationer som går över. Men när går corona-pandemin över? En del länder – hör mig Norge – ser ut att gå åt rätt håll. Smittspridningen minskar. Men våg 2 med en massa icke-immuna? Hur kommer den att bli?

Jag håller andan när jag möter människor på trottoaren. Och när de passerat så fortsätter jag hålla andan och så blåser jag ut all luft så länge jag orkar. Som om det skulle fungera. Jag blänger på de som inte håller avstånd i lokalbutiken. Men jag förundras över hur mycket pengar som går att spara nu när butikerna är stängda.

Jag är lyckligt lottad som bara har mig och assistenten att hålla reda på. Han däremot slickar på allt han kommer åt. Det gör inte jag.