Gott råd.

Jag sitter på ett plan som ska från Luanda till Mbanza Congo. Angola. Där man skjuter raketer mot plan som landar reguljärt. Så detta plan ska från 10 000 meters höjd korkskruva sig ner mot landningsbanan. För att göra sig omöjligt att bli träffad av en raket från UNITA. (Guerillan)

Korkskruvslandning. Jag sitter längst bak. Det är bra för de som sitter framför mig ulkar i sina plastpåsar.

Angola. Ett krig som inte vill ta slut. Som parterna inte vill avsluta.

Och vi kommer fram.

Slutar kriget så avslutas plundringen. Så kriget fortsätter.

Mbanza Congo. Häxor. Nej. De är barn. Men de säger att de är häxor.

-”Jag kan flyga om natten!”

-”Det kan jag med när jag drömmer…”

Det här är barn i norra Angola. Barn i familjer som har flytt från Angola till Congo till Angola till Congo. År efter år. Fram och tillbaka .

Familjer som inte kan försörja alla sina barn. Ingen familj kastar ut sina barn. Försåvitt barnen inte är häxor. Då är de inte längre barn. Utan häxor. Familjer som är utmattade. Som inte klarar att försörja alla sina barn.

Barn som tror de är häxor. För de är utslängda från sina familjer. För att alla säger att de är häxor.

Och här kliver Petra från Bulgarien in i handlingen. Hon vill lösa problemet med barnen som är häxor. Ett barnhem.

Dumma Petra. Huset kommmer att brännas upp. Snabbt. Detta är inte Harry Potter. Detta är Mbanza Congo där man är rädd för barn som kan tänkas vara häxor.

Mobiliserar krafter. Mot Petra. Mot barnhemmet. (Som kommer att förstöras)

Lösningen kommer. Man kan sluta vara häxa om någon tar över häxeriet från en. Några katolska nunnor tar över häxeriet. De är frivilliga. Barnen lämnar över häxeriet. Alternativet var att få bensin indroppat i ögat för att skrämma iväg häxan. Då är det bättre med en katolsk nunna som inte tror på häxeri men som ”tar över häxan”.

Angola. Landet som knappt odlar tomater.

Angola.Det dyraste land jag har bott i.

Ett land av häxor.

Och styrande som inte ville avsluta kriget.