Bilden har inte så mycket med Kenya att göra – eller jo. Israel -Palestina konflikten där vad den ene parten än säger så hör den andre “Holocaust!” Och vad andre parten än säger så hör den andre “Occupation!”
Lite så är det här. Ständig strid om “vems tur det är att äta”. Det är vi mot dom. Det är inte höger mot vänster eller liberaler mot socialister. Det är vi mot dom. På ytan.
Utåt. Men när de möts – då är det kramar och ryggdunkningar. Kamratskap. Som HÄR när de väntar på röstresultaten i fredags.
Att vara politiker är inte en fritidssysselsättning. Det är en bra avlönad position i ett land där 34% av befolkningen tjänar mindre än 2 dollar om dagen. En ledamot av County assembly tjänar med tillägg ca 45 000 kronor /månad (och lönen betalas ända till mars 2018 även om man inte blev omvald). Parlamentsledamöter tjänar med tillägg ca 85 000 kronor/månad. Senatorer, guvernörer och ministrar ännu mer.
Många känner sig kallade att bli politiker. När nomineringarna till partikandidater sker måste man betala 8500 kronor i registreringsavgifter till partiet. Sedan ska man kampanja och det kostar. Mycket. Så det är inte bara ens politiska ära som står på spel utan också hur man ska betala tillbaka den investering man har gjort i sin valkampanj.
Med så mycket på spel så är en förlust inte lätt att acceptera. Det måste vara fusk . (Och jo det har varit fusk i valen tidigare – men detta val verkar vara juste). Men förlusten kan inte vara riktig – det måste vara fusk, är första tanken när rösträkningen kommer till sitt slut. Besvikelse i kombination med historia gör att den första tanken inte blir “asch då – jag försöker igen om 5 år” eller “hmm.. vad gjorde jag fel i kampanjen?”.
Så dagens situation där folk skadas i demonstrationer – och dör – skulle kunna stoppas av att den förlorande parten sade “Vi förlorade. Vi ska lära oss av förlusten.”
Men icke. Istället är det “vi har lurats på segern! Vi erkänner inte förlusten!”
Och detta sprider sig till de unga arga männen som känner sig lurade. Som härjar i fattigkvarteren och som möts av polisvåld. “Vi har blivit bestulna på segern!” Detta kan bara brytas om oppositionen erkänner förlusten. Eller om tiden gör att man sakta nästan glömmer bort förlusten.
Oppositionen är att tacka för att valsystemet har förbättrats – att valkommissionen har stärkts. (Fastän detta har lett till att Kenya har ett av de dyraste valen i världen – kostnaden är 25 dollar/röstare – medan ex vis i Ghana är kostnaden 4 dollar/röstare).
Men till slut. Jag är optimist. I detta val har flera oberoende kandidater vunnit mot de etablerade kandidaterna. Kvinnor har röstats in – 22 stycken till parlamentet jämfört med 16 i förra valet. (Det är inte mycket men en rejäl förbättring). 3 kvinnliga guvernörer blev valda- jämfört med 0 i förra valet. Så etablissemanget är rubbat. Det kan bara vara till nytta.
^^^^^^^^
Uppdatering.
I December möttes de europeiska, afrikanska, karibiska och pacifiska parlamenten i Nairobi. En av punkterna på dagordningen var demokratiska val. Européerna kritiserade – med all rätt – de långvariga innehaven av maktämbeten i Afrika; Museveni, Mugabe, Dos Santos etc. (Kanske tänkte de inte på Merkels alla år). De fick till svara – med all tydlig rätt – “Så när kommer ni att avskaffa monarkierna?”
Och det är nog det det handlar om. Kungar. Som tycker sig ha rätt att sitta på sin tron i evighet för är man en gång vald så är man ju det. För alltid.
Och i eftermiddag ska Odinga tala i Kibera. Jag hoppas verkligen att han visar sig vara en klok statsman och inte en sur förlorare.
Om man är sur och arg i en situation – och förstärker surhetsgraden – så är det det andra kommer att minnas. Den sure. Den arge. Han som lämnade med en sur eftersmak och en bitter bägare i bagaget. Är det så Odinga vill bli ihågkommen? Som den sure hämndlystne? Eller som den kloke förloraren som ser helheten och inte hämnden?
Vi får se i eftermiddag.
^^^^^^^^^^^^^
Uppdatering
Och så har Odinga talat. Han var inte den kloke förloraren. Tvärtom.
Han säger att folk inte ska arbeta i morgon utan vänta in “hans instruktioner på tisdag”. Det finns därför risk att hans anhängare blockerar vägarna. Och polisen går mot dem. Och …… fan också.