Och så evakueras brittiska turister…

/ Hans Lind / Leave a comment

Image

hunden på bilden ska inte evakueras 

..från Mombasa. Det är researrangören Thompson som bestämt sig för att ställa in alla resor fram till Oktober (i och för sig är det lågsäsong för turism till Kenyas vinterperiod juni – augusti) och dessutom plocka hem de turister som befinner sig i Mombasatrakten.

Detta är ett resultat av brittiska UDs resevarning om att undvika Mombasaön – men däremot inte flygplatsen och Diani beach. Förmodligen slutar reseförsäkringar att gälla om UD utfördar varningar – och det kan ha lett till att Thompson inte vill stå kvar med eget ansvar om något skulle hända.

Tror jag.

Det har inte skett nya terrodåd på 2 veckor – sedan 2 bussprängningar i Nairobi för 2 helger sedan. Inget nytt har hänt.

Så antingen vet brittiska UD något ingen annan vet – eller så reagerar de långsamt.

Det har utfärdats förbud mot polariserade bilrutor.

Det har klagats från amerikanska UD om för hårda tag i jakten på terrorister (ska de säga...)

 Mer säkerhetskontroll.

Men inget annat att rapportera.

*****
Eller jo.
Idag höjer svenska ambassaden sin ton något.

“16 maj

Ambassaden betonar att säkerhetsläget i Kenya under en längre tid succesivt har försämrats, inklusive hotet från terrorism specifikt riktat mot västerlänningar. Minimera därför besök på platser som större köpcentrum, hotell, restauranger, kyrkor och moskéer och iaktta alltid stor försiktighet. Vi uppmanar till särskild vaksamhet vid vistelse på kusten, inklusive Mombasa.”

******************
men så kommer rapport om flera explosioner vid Gikumba marknaden. Flera skadade.
Detta ligger minst 10 km från kontoret och hemmet. Och en plats som jag aldrig varit till.
Dödssiffrorna uppe i 13 nu. 70 skadade. Handgranater eller mindre bomber kastade av 2 män mot en minibuss och mot en marknad.

Det var under en regnig natt för 2 år sedan…

/ Hans Lind / Leave a comment

….när bulldozrarna kom. Mejade ner alla skjul i ett Mitumbaslummen nära inrikesflygplatsen i Nairobi.

Möbler, böcker, husgeråd – allt i en enda bråte i regnet. 

Men det här var för 2 år sedan.

Idag 30 kilometer norrut flyttar 63-åriga Mary in i sitt nya hem. Ett murat hus med stabila väggar istället för det skjul hon bodde i tidigare. Ett skjul med pappväggar. I väntan på hemmet har hon bott i ett tillfälligt plåtskjul. Den nya byn där de 20 damerna i kooperativet byggt upp heter “En bra plats” – eller så skulle man kunna säga att stället heter, säger Mary.

Image

Och det kan bli en bra plats. Vilken dag som helst kommer elektriciteten och då kommer vattenpumpen att börja fungera. Och då kommer majsen att växa ännu bättre.

Image

Tak över huvudet. Stabila väggar. En bra början. Men långt ifrån klart. I Mitumba var det nära till områden där man kunde söka arbete som hemhjälp. På den nya orten Malaa är det längre till arbete. Damerna är bekymrade – en del av dem bor bara under helgerna i sina hus medan de arbetar inne i Nairobi under veckorna.

Hur tjäna pengar i Malaa? är det ständiga bekymret för kooperativet. Nairobi kryper sakta närmare, men inte fort nog.

-Sälja vatten! är en bra idé som de har. Det ska komma igång så fort som elektriciteten fungerar så vattenpumpen fungerar. Och vatten behövs i området. 

-Sätta upp marknadsstånd efter vägen! är en annan idé. Kunderna kör ju förbi. Men vad ska de sälja? Bönorna är inte färdiga ännu.

Men – i väntan på inkomst. Tak över huvudet. Stabila väggar. Damer som stödjer varandra.

Bläckfingrar

/ Hans Lind / Leave a comment

–Relax!!
Hon säger det för varje finger.
Jag märker att mina bägge ringfingrar inte riktigt klarar av det.
De spjärnar emot. Försöker rakna men kröknar istället.
–Relax!!
Så sade de för 7 år sedan också.
Jag har inte lärt mig att låta mina fingrar slappna av medan de rullas på bläckbandet och sedan ska tryckas ner på blanketten där jag har fyllt i all min data.

Vi är flera som blivit uppropade efter en lång väntan.
–All of you sit down! ropar funktionären.
Det finns 5 stolar och 15 väntare.
Stolarna är upptagna.
Jag petas åt sidan och placeras i dörröppningen.
Föses in.
Till hon som barskt uppmanar mig att relaxa.

Väntrummet fascinerar.
Som väntrum brukar göra.
En del sitter.
Andra rusar runt med papper i stora bruna kuvert.
I Peru var kuverten alltid gula och kallades Manillakuvert.
Här är de bruna.
Jag tror rusarna är migrationsagenter som tjänar pengar på att slussa runt väntarna mellan de olika luckorna på den långa väggen.

Först ska man till lucka 15 för att få arbetstillståndet instämplat i passet.
–Fyll i re-entry ansökan! uppmanas jag.
Men ingen frågar sedan efter den blanketten.
Sedan är det lucka 5 för att fylla i ansökan om Alien Certificate.
När den är ifylld så är det dags för lucka 3 och ge 2 foton, betala 2000 shilling, och lämna kopia av passet.

Och sedan den långa väntan på fingeravtrycksdamen.
Det går inte fort.
Folk har svårt att slappna av sina fingrar.
Försök själv!

Det luktar gott från köket…

/ Hans Lind / Leave a comment

.. men vägen dit har varit lång.
Det blir aji de gallina
Ris. Potatis. Kokta ägg. Och en mölja med kyckling, gul chili, mjölk ovanpå.
Det är inte vackert men det är gott.
Men väggen dit var lång.
Gul chili?
Nej- det finns inte men ta röd och grön chili och blanda ut med gurkmeja?
Jo.
Men sedan är det det där med lime.
Enbart Peru peruanska limes har.
Jag märker ingen skillnad.
Jag tror det har med tro att göra.

Nu blandar han ihop potatis, lime och olja till causa.
Suckar besviket.
-Den gula potatisen här är inte som den peruanska gula potatisen….
–Men det kan ju bli en ny smak, en spännande smak, en bättre smak?
–Nej!
Jag har vanhelgat Peru.

Så jag går ut på terrassen och dricker öl i stället.

Men vägen till mat och öl var lång.
Village Market
Närmaste större shoppingcentret.
5 minuters väntan på att komma till säkerhetskontrollen.
En vakt kontrollerar under bilen med en spegel.
Kör 10 meter fram.
Nästa vakt ber en kliva ut och kontrollerar sedan hela bilen.
Långsamt.
Nytt.
Ökad säkerhet.

Sedan kan vi leta gul chili.

Vakten kommenterar inte att bagageutrymmet är fyllt av plantor av persilja, koriander, basilika, jordgubbar, timjan, chili och mynta.
River café – en ny upptäckt.
En bra upptäckt.

Först ner i ett hål sedan ut på en slätt

/ Hans Lind / Leave a comment

Mashimono.
Det betyder “hålet”.
Och det är ett hål som blev över när stenmassor hade fraktats iväg för ett vägbygge.
Den gamle mannen bodde vid hålkanten när det fortfarande grävdes.
Nu bör han nere i hålet. I Mashimono.

(Jag tänker på den lille trägubben i Guatemala som man ger sprit, cigg och scarfs till. Men det finns inget samband.

I Mashimono 10 – som stadsdelen heter samlas byledaren med styrelsen för kooperativet – 600 av 4000 invånare är med i kooperativet. Byledaren är noga med att säga att det inte finns något Mashimono 9 eller 8 eller så. Det är bara så att deras området heter Mashimono 10. Punkt.

Iväg till en av två gemensamma toaletter.
Två toalettbyggnader för 4000 invånare.
På toaletthus 1 finns flera bås. Det kostar 5 shilling – ca 40 öre att besöka toa.
Jag gör det.
Och vet med ens att det jag producerar går till en biogasanläggning som ger gas till ett kommunalt kök.
Och jädrar vad gaslågorna rusar upp i höjden.

Sedan hem till en dam. 5 kvadratmeter hem för 25 dollar/månaden i hyra.
Hon och hennes man och 4 barn.
Det är stekhett under plåttaket men hon är nöjd.
–Det regnar inte in!
Det blir bättre, säger de vi pratar med.
Ungdomarna är engagerade.
De rensar floden på lördagarna från skräp.
De sköter den gemensamma toaletten.
-“För drev vi runt, nu sköter vi en toalett!”

Vidare.
Ut på landet.
Eller utkanten av Nairobi.
20 damer som vräktes från sina hyrda bostäder i ett slumområde vid inrikesflygplatsen bor nu här. Deras kooperativ har tagit lån som de betalar av – men de har bostäder.
Murade tegelväggar med vattentunnor under stuprören.
Bibeln på bordet.
Stolta damer.
Husägare.
Och snart med fungerande vattenpump.

20140508-202111.jpg

20140508-202129.jpg

Nicole Scherzingers tårar

/ Hans Lind / Leave a comment

Lättrörd domare.
X Factor.
I uttråkade stunder är andras tårar ett nöje.
Missförstå mig rätt.
Inte sorgtårar utan dom där rörda tårarna.
Som dom jag fällt när Anders Gärderud snubblat i mål i Montreal 1976 eller när Charlotte Kalla klämde sig förbi finskan i stafetten i Sotji 2014.
Men dom tårarna fälls cirka en gång/år – bättre än så är inte Sverige i sport.

Men Nicole Scherzinger.
Hon gråter varje gång.
Bäst gråter hon när fröken Henderson sjunger.

Och just när det skulle undvikas folksamlingar…

/ Hans Lind / Leave a comment

…så är trafikstockningen total.
–“Håll er undan folksamlingar! “ är varningen efter söndag eftermiddagens 2 bussbombningar på Thika Highway.

Och.
Trafiken flyter med 10 km/h på den trefiliga motorvägsleden Wayaki way. Det har den gjort de senaste 2 timmarna.
På radion säger de att det handlar om skolstart.
Va? En tisdag?

Jag tror det handlar om att folk undviker bussar.

20140506-210050.jpg

Dumpade silltunnor och Sven Bertil Taube som kastar sig nerför ett kyrktorn

/ Hans Lind / Leave a comment

Han lovade en prislista till förra lördagen.
Bharut.
The cableman.
Men icke.
Han ville komma och inspektera huset för att se hur kabel-tv skulle kopplas in.
Nej tack.
Först en prislista.
Den har inte kommit än.
Så SVTplay blir räddningen.
Fjällbackamorden.
Mord på kriminalserier.
Styltmanus.
Det är som morden i Sommerville.
Alla familjer har mördat någon.
Fast i Fjällbackamorden blandas även in försvunna barnvantar.
Och en ond svärmor. Som blir god när hon får pizza på julafton,

En vän av kyrkklockans vård – eller bara okunnig?

/ Hans Lind / Leave a comment

Image

En biskopsassistent gillar inte att kyrkklockorna i Jönköping varnade för nazister.

Klockor ska ringa för att kalla till gudstjänst. Tycker han. Och anmäler ringningen till Växjö stift.

Ur DN:

“– Kyrkklockorna är till för att sammankalla till gudstjänst, och avsteg från det kan ske vid direkta krigshot mot landet, inte i preventivt syfte, säger han till SVT:s Smålandsnytt.”

 

Nåja. Vilket kort minne han hade.

Eller en okunnig biskopsassistent.

Vad hände 2009? Då ringdes det i kyrkklockor – 350 slag – för att väcka uppmärksamhet mot klimathotet.

 

 

*****
Och så kommer nästa vän av ordning och påstår att den allmänna ordningen blivit störd.
Blev hen inte störd av nazisterna?

Bomber och granater

/ Hans Lind / Leave a comment

I går kväll.
En handgranat på en busstation.
En kvarlämnad väska på en strand. Explosion.

I dag.
En hittad väska med bomb.

Allt detta i Mombasa.
(och till Gunvor och Alexandra Lind kan meddelas att detta ligger 7 timmars bilresa från där jag är)

Det tar liksom inte slut. En bomb eller granat då och då.
I Mombasa.
Och i Eastleigh i Nairobi.

-“Kenya, go home from Somalia… är budskapet.
Eller så handlar det om uppgörelser mellan affärskonkurrenter.
Vem vet? Eller så är det både och. Förmodligen. Vem vet?
Inte jag.
Jag vet bara att det farligaste här är det som farligast är.
Trafiken.
Trafikdöden leder inte till reaktioner som döda dom jävlarna långsamt!!
Det är den reaktionen som leder kommentatorsfälten.
Blodtörst.
Hämnd.

Trafikdöden leder till reaktioner som det vet man ju hur trafiken är…
Jag minns hur man i Etiopien kallade små Isuzu lastbilar för “Al Qaidas”. För att de var så farliga. För snabba för sin storlek. Dödandes i trafiken.
Här kommer de i kurvorna.
På fel sida.
Här kommer de på raksträckorna.
Mitt på vägen.
Här kör de om.
I kurvor utan sikt.
Trafikterror.
Lika farlig som bomber och granater.
Men ingen vill avrätta chaufförer långsamt.

Jaha, ochså ikväll. 2 explosioner på Thika Road. 10 kilometer härifrån.
Gunvor och Alexandra Lind. 10 kilometer är långt borta. Det är som Alvik för er.