Det svåra valet har alltid varit lätt ….

Jag ser Conclave på en streamingtjänst. Jag har inte den tjänsten men de vars hus och hund jag passar har funktionen på sin helväggstäckandd TV. Huset som turister stannar upp vid. Tar foton. Suckar av längtan. Men de har inte sett innandömet. Det är förvisso elektroniskt så det räcker. Men alla de kablar som hänger här och där och längtar efter en glödlampa att krama. Det ofärdiga duschrummet där Kärcher-maskinerna staplas på hög.

Men jag sover bra här. Svala rum. Värmesystemet krackelerar.

Men valet. I Conclave ska en ny påve väljas. Det skvallras. Det positioneras.

Jag har aldrig tyckt val har varit svåra. I perioden innan hund var regeln ”jag väljer den som jag kan köpa en begagnad cykel av och vara övertygad om att den inte är stulen”.

I perioden med hund och efter hund…..

Där har valet varit ”Vem skulle jag anlita som hundvakt?” De är inte många. Alltför många – jag nämner inga namn men Busch och Kristersson och Theodorescu Måwe och vad heter han nu den lille värmlänningen från SD ? – skulle bara använda hunden för att ta en selfie på sig själva.

Frågan – Vem vill du helst ha middag med ? – duger inte. Det är lätt att sitta vid ett bord och drömma sig bort. Men att lämna en hund till ansvar för en annan är nåt helt annat. Helt annat.

Conclave är full av intriger. Av hemligheter som avslöjas. Av svek. Som de flesta val överallt.

Så hundvakter att lita på. Där är svaret på – vem ska jag rösta på?

Och ändå. Trump. Hundägare i alla länder – förena eder!

Generalstrejk…

… emot försämrade villkor för anställning och pensioner och löner. Tror man. För förslagen har dryftats i över ett halvår utan resultat. Det belgiska valet slutade med att ingen egen majoritet kunde bilda regering utan det dryftas och förhandlas och enas och oenas och inget resultat än.

Kungen har gett frist till 31a januari. Sedan får någon annan än Bart de Wever från NVA – största partiet – försöka få till en fungerande koalition. Kruxet är att han tidigare arbetat för – och kanske fortfarande – för ett självständigt Flandern och ska nu försöka styra landet med walloner som vet om hans inriktning,

I väntan på en regering

Flandern ja. Bokar ett bord på en lovande restaurang i Antwerpen för torsdag kväll. Deras hemsida är på två språk i detta trespråkiga land (flamländska, franska och tyska). Men språken de väljer är …… flamländska och …..engelska! Separatister !

Jag fick inte rösta i parlamentsvalet i Belgien – så jag är inte skyldig till den politiska röran. Däremot fick jag rösta till Europaparlamentet. Belgaren jag röstade på … förlåt flamländaren … blev inte invald.

Jag fick också rösta i kommunalvalet och valde då att personrösta på ägaren till favoritrestaurangen i grannskapet. Kan han sköta en sån bra restaurang och dessutom ha en väluppfostrad hund – Lola – så kan han säkert sköta en kommun också. Han blev invald. Flamländare.

Min kommun ligger längst ut till vänster av Bryssel – och det gör att det flamländskas mycket här. Om det är bra eller dåligt idag vet jag inte. Däremot var det illa här i början av 40-talet. Tyskarna lät meddela att kommunerna borde stämpla judars id-kort med ordet ”jude”. Alla kommuner i stor-Bryssel sade ”nej!”. Utom en. Min kommun. Jette.

Och går man på minnesmuseet i Mechelen och ser var man gömde judar, socialister, kommunister och andra som tyskarna jagade – så ser man gömställen i Wallonien – och bara några få i Flandern.

Ibland är det bra att inte förstå vare sig franska eller flamländska. Då kan jag gå runt och le och tro att allt är bra i min omgivning,

-”De där mammorna blir glada när deras barn dör!”

Det sade hon som satt i sätet bredvid mig på Austrian Airlines. Planet som snart skulle lyfta från Ben Gurion flygplatsen i Tel Aviv. Hon var lite nyfiken -eller väldigt nyfiken – över varför jag eskorterades till min sittplats av två säkerhetspersonal.

Jag hade tillbringat 4 timmar i en säkerhetskontroll. Alla mina papper kopierades. Jag fick klä av mig i en hytt, Petades under armarna och i skrevet.

Mitt brott? Jag hade besökt Gaza i 4 timmar. Av de 4 timmarna bestod en timme av att vara ensam med min kollega i en väntsal. Inga framför oss. Inga bakom oss. Men vänta. Vi bestämmer när vi vill kolla ditt pass. Tålamod. Vi hade bokat av en hel dag så väntan var inget bekymmer.

Tillbaka till Ramallah. Det var på den tiden när check-points var mangelkvarnar. Förnedring. Hån. Från ockupationsmaktens soldater. (Det var mycket bättre 2017 när jag kom tillbaka 13 år senare- då var vägspärrarna borta).

Hade jag gjort nåt annat brott? Att ha en 5 dagars kurs med folk från ministerierna om barns rättigheter? Förtjänar det en 4 timmars säkerhetskontroll och en eskort till sittplatsen av säkerhetsvakter? Inte i de flesta länder.

Tillbaka till damen i sätet bredvid. Hon försökte – ”Have you been to the holy places ?

Jag berättade och då blev det stopp. Jag berättade om bosättarna i Hebron som kastade sopor på de palestinska barnen som gick till skolan. Jag berättade om familjerna i Jenin som satt fast i sin stad. Jag berättade om min kollega som inte fick åka med mig i min hyrbil eftersom jag körde på en bosättarväg och han var palestinier. En palestinier i Palestina. I hans land.

Och det var då. Då hon sade att palestinska mammor blir glada när deras barn dör. Att palestinska mammor blir glada när deras barn dör, för då blir de martyrer.

Jag tittade på henne. Hon var sammanbiten. Inget läge att argumentera. Jag bara – ”you are totally wrong”. Sedan var vi sammanbitet tysta ända tills planet landade i Wien.

Och nu. 20 år senare. Fler illegala bosättningar. Fler igencementerade vattenhål. Fler vägar som palestinier inte får använda, I sitt eget land.

Och där satt vi. På hotelltaket. En palestinier och jag. En kristen palestinier. Och vi såg havet. Medelhavet. Han hade aldrig varit där. Han fick inte, Förbjuden. Av Israel.

-”Vad skulle behöva hända för att ni kommer en millimeter närmare freden?

-”Det går inte”

Och där fastnar vi.

Jag minns den palestinske psykiatrikern som var med om att arbeta fram Geneve-förslaget. Ett linjalarbete om hur en fredsöverenskommelse skulle kunna se ut. Han sade;

”När en palestinier pratar hör israelen bara ordet ”Holocaust” När israelen pratar hör palestiniern bara ordet ”ockupation”.

Så är det fortfarande. Eller inte. Nu i oktober 2023 är där bara ”fördöm alla palestinier eller så är ni Hamas -kramare”

Världen går bakåt.

Mina moderata möten

Jag blundar. Öppnar ögonen. Stänger dom. Öppnar dom igen. Jag har sett rätt. Och det är inte ens sent på kvällen. Det är mitt på dan. Man kan inte skylla på att ”surna över några öl” som Per Gudmundsson gjorde.

Jag ser rätt.

Moderater 2021.

Det är inte som de moderater jag mött.

Tidigt 80-tal. Jag kliver in som färsk politiker i en kulturnämnd i mellansvenska gnällbältet. Vänsterpartist. Jo. Så blev det – efter att ha suttit på biblioteket och läst 3 års kommunfullmäktigeprotokoll.

Och väl på första kulturnämndsmötet så finner jag moderaten Kerstin. Vi bondar. Vi stöttar varandra. Hon är bland de klokaste i nämnden. En moderat moderat.

Hennes enda misstag var väl att på en semesterresa i forna Jugoslavien svara vilket hotell hon bodde på när strandraggaren ritade upp en säng i sanden och hon trodde att han frågade efter vilket hotell hon bodde på. Hon förstod inte varför han blev upprörd när hon gick iväg utan honom.

Sedan kommunfullmäktige. Kommunstyrelse, Den moderate bruksingenjören. Bertil. Hedersknyffel .Alltid rak. Alltid ärlig. Alltid respektfull. En moderat moderat.

Tidigt 90-tal. Jag guidar 4 moderata riksdagsledamöter och deras sekreterare i Guatemala och i El Salvador. Vi trivs. Jag skrattar med dem när de frågar varför alla bussar måste köra mellan San Salvador och Santa Tecla och inte på andra vägar. -*Kapitalism” svarar jag. -*Man kör där man tjänar pengar” . De skrattar, Jag skrattar.

Vi trivs. Vi skrattar ihop. Detta är människor att respektera fast jag inte röstar på dem.

De bjuder på fika i riksdagshuset när jag är hemma på semester. Detta är tidigt 90-tal. Moderata moderater.

2005. Jag åker buss till EU-.kvarteren. Bredvid mig i bussen sitter en som läser parlamentspapper på svenska. Jag frågar. Hon är assistent till en moderat parlamentsledamot. (Nuförtiden är hon sambo med en f d moderat partiledare ) Vi samverkar. Skickar papper mellan varandra. En moderat moderat.

Så har det varit. Vi har delat papper. Men inte åsikter. Men det har varit respekt. Det har varit moderata moderater.

Men så idag. Tvärtom.

Jag vill träffar Kerstin. Jag vill träffa Bertil . Jag vill träffa de 4 riksdagsledamöterna. Deras sekreterare,. Hon i bussen i Bryssel 2005. Fråga. Vad i h-e har hänt?

(Jag kommer att minnas fler moderata moderater som jag har gillat men nu är det Forza Italia!)

4 och 1/2 timme senare ….

Det var väl använda 4 och 1/2 timme. Information. Massvis av information. Som om författaren hade varit en fluga på väggen i de flesta möten där beslut tas om Sveriges covid-strategi.

Sträckläser. Det är bra journalistik.

Flocken.

Som i Flockimmuniteten. Som i flocken av politiker som vill visa sig vara beslutsamma och handlingskraftiga. Som i flocken av kritiker som är så oroliga så deras oro absolut måste stjälpas över på alla som kommer i närheten. Som i flocken av media som springer efter samma boll. Samtidigt.

Men också i form av den skara som arbetar på enträget och fyller sina whiteboardtavlor med formler. Skaran som flockas framför tabellerna och försöker förutsäga nästa steg. Skaran som visar så mycket respekt för varandra och inte blir sura om deras råd inte tas emot. Till skillnad från de invektiva i Umeå.

Boken håller sig till de som påverkar. Till de som tar beslut. Och lämnar de perifera och skrikiga åt sitt öde eller ger dem en bisats. Som forskaren på KI som väsnats så mycket. MEWAS nämns inte ens. Det måste reta dem väldigt mycket. Inte ens en bisats. Möjligen en mening om “diverse grupper på Facebook”. Däremot en hyllning till SRs Vetenskapsredaktion. Det måste svida i MEWAS-såren.

Och varför skulle de nämnas? Historien brukar komma ihåg rättshaverister som lustiga anekdoter. Eller skrämmande anekdoter. Eller inte alls.

*****

Och Belgien. I morgon får 10 personer flockas utomhus. 8 maj öppnar uteserveringarna. 4 personer får flockas vid samma bord och då måste det vara 1,5 meter till nästa bord. Öppnar favoriten – så har hon ju ett torg tvärsöver gatan att möblera med bord. Om hon öppnar. De där uthyrningsskyltarna har mångdubblats lite här och var.

Vi gick till Jardin Botanique idag.

Det var en långsam promenad. Assistenten sniffade varannan buske. Gick en annan väg hem. En väg vi aldrig gått förr. Stängda hotell. Nermonterade restauranger. Tömda butiker. Varje stängd verksamhet luktar en familj med ekonomisk kris. Det behövs en bok om lockdowndrabbade människor. Också.

Katastrofsamlarna

Kan Tove Jansson hjälpa mig att förstå vad som rör sig i känslolivet hos MEWAS och de 22 forskarna?

Det är inte så lätt att trösta en Filifjonka som har drabbats av panik”. Lyssnar på Tove Jansson´s uppläsning. Tänker på det som sker idag. Katastrofsamlarna. De som letar efter bevis på att katastrofen kommer. Eller är här. Redan. Vi kan kalla dem MEWAS eller de 22 forskarna. Eller både och.

Det här är ingen Filifjonka som väntar på katastrofer. Det är en assistent som skapar katastrofer.

”Jag måste få någon att förstå att jag är rädd” säger Filifjonkan till Gafsan. ”Något förfärligt kommer att hända. Allt är hotat av det obönhörliga!”

I går sade myndigheterna att 3 veckor efter första vaccindosen har man så pass mycket skydd mot Covid-19 att man kan krama barnbarnen. Äntligen. Tänker de flesta. Utom Filifjonkorna. Som bara ser katastrofen. Det obönhörliga. Smittan i kramen. Det ojades och stånkades bland Mewas-folket. -”De vill öka smittan!!

-”Hennes egen storm var alltid den hemskaste. Innerst inne var Filifjonkan stolt över sin storm som hon var alldeles ensam om.,,,,,,,Gafsan tror att jag inte har varit med om någonting. Jag! Som varje dag är med om jordens undergång!

Varför leta efter katastrofen i varje nyhetssändning? I varje folkhälsomyndighetspresskonferens? Varför leta efter lögnen i varje myndighetsmening?

För någon dag sedan hade jag en åsiktsblandning med en lektor från ett stort svenskt universitet. Om Folkhälsomyndigheten och synen på ansiktsmask. Lektorn hade hittat en artikel från Expressen där Tegnell sagt att forskning visar att effekten av mask är ”väldigt liten”. Medan däremot EUs smittskyddsenhet ECDC minsann säger att effekten är ”liten eller medel”. Vilket är exakt vad Folkhälsomyndigheten också säger.

Men nähä. Detta gäller inte. Det var vad Tegnell sade i Expressen. Påstod lektorn i inlägg efter inlägg.

Hur kan en lektor vid ett universitet tycka sig se katastrofen genom en Expressenartikel i stället för att gå till Folkhälsomyndighetens hemsida? Vad lär han sina elever vad gäller att söka efter källor? Gå till pressbyrån eller till universitetsbiblioteket?

Rättvisa. Jag tror även denne lektor vet hur man söker källor. Det vill säga inom allt – utom Covid-19. Sin egen storm. Sin egen jordens undergång.

I förrgår intervjuades Johan Giesecke i UNHERD – 1 år efter förra intervjun. Han erkände 2 fel han hade i första intervjun – snabbheten i att fixa vaccin och snabbheten i smittospridandet.

Nähä. Säger MEWAS grundare (som nu verkar bli syndabock för andra mewasianer … ’det är han som kör med fulspråk’ ’det är bara han som driver mewas’) Giesecke har fel i allt! I allt! Påstår grundaren. Och här kommer Filifjonkan rusandes. Min egen katastrof. Stängda öron och ögon för allt annat som sägs när man ser intervjun med Giesecke. Allt är fel i det han säger. Nyansfritt. Jordens undergång.

Jag spärrar upp ögonen av pur förvåning när jag ser den mewasianska argumentationen. Funderar. Tänker. Hur kan det bli så här? Hur kan man låsa in sina tankar i en slik rädsla?

Tack Tove Jansson och Filifjonkan för att ni ger en förklaringsmodell. Jag förstår allt mycket bättre nu. Väntan på katastrofen – som man är övertygad om kommer – stänger ögon och öron men vidgar munnen på vid gavel.

*******

Till slut. Filifjonkan blev lugn och började njuta av livet efter att tromben hade förstört hennes hus. Då kunde hon sluta oroa sig. Först då.

https://www.moomin.com/sv/karaktarerna/filifjonkan/

Bland tomtar och troll

-”Vi diskuterar medias bevakning av Covid-19” skriver en Mewasian på Twitter.

Så i helvete heller.

Från MEWAS2.0 på Facebook

När de diskuterar påsken och Löfvens uppmaning att ta det lugnt – även för påskkärringar – så startar diskussionen om ”easter witches” and ”easter bitches” och en av administratörerna klistrar in ett foto på Agnes Wold.

En av administratörerna … som är till för att bena och filea och rensa och se till att Facebooksidan är anständig och håller sig till ett schysst diskussionsklimat.

En av administratörerna.

Om det hade varit en medlem utan ansvar så hade man kunnat skylla på bristande omdöme men en administratör. Det säger allt om konspirationsgruppen MEWAS.

Som lockar till sig oroliga människor – de som är livrädda för Covid-19 och läser allt de kan komma över om viruset. Och kliver in i ett getingbo av hat.

Att diskutera åtgärder mot pandemin. Ja för fan – kör för det. Gör det. Men kliva in i ett getingbo av hat.

Läser detta inlägg av grundaren. Om och om igen.

Tack Twitter

Ett inlägg som lades in i den dolda Facebookgruppen MEWAS – innan Sveriges Radio avslöjade dem.

”Massmördare” ”Tegnele” och invektiven fortsätter. Inlägg efter inlägg.

”Nej – vi diskuterar media i gruppen” skriver en av medlemmarna.

Vakna.

Bjälken i ögat

Vi granskar – du hänger ut

Så har det låtit de senaste dagarna.

Trots att det är samma metod som MEWAS använder – som jag använder. De granskar svenska staten. Jag granskar dem – men det blir “uthängning“. Granskarna som protesterar mot att bli granskade.

Idag studerar jag “granskningen” av Agnes Wold. Granskningen som inte handlar om sakfrågor utan om person.

Det började med att Aftonbladet utsåg – efter en omröstning – Agnes Wold till årets kvinna. 8 mars. Bra val. Tyckte många. Inte MEWAS på Twitter. Definitivt inte.

Agnes Wold. Hon som ger goda råd. Som har en avslappnad klok stil. Hon som är omtyckt. Självklart ska hon utses till Årets Kvinna.

Det föll inte i god jordmån. En av MEWAS administratörer på Facebook blev uppbragt och letade raskt upp nåt att brännmärka Wold med.

Har hon det? Jo. Det har hon så jag spårar vidare vad Wold bygger den uppgiften på … och hamnar på Harward Medical School. De verkar också vara “stupid”. Men inte. De tänker som Wold men bara Wold är “stupid”

https://www.health.harvard.edu/blog/study-no-connection-between-drinking-alcohol-early-in-pregnancy-and-birth-problems-201309106667

Det Wold säger – säger också Harvard (tack granskaren i Jakobsberg med det nya köket som rättade min felstavning)- så jag anar att det är den sammanställning av forskning som Wold hänvisar till.

Men det bet inte. Tvärtom.

Och där tog dialogen slut. En blockering. Efter att ha taggat min arbetsgivare (som redan följer mig på Twitter)

Och så kom tankarna.

Varför är MEWAS så ilskna på Agnes Wold – men inte på Harvard Medical School som säger samma sak som Wold? I den enklaste av världar vore det för att man litar på sin doktor från Harvard (som dock förmodligen inte var den som skrev artikeln som sammanställde forskningen) men inte på Wold. Vad särskiljer Wold? Är det för hennes raka rejäla råd som hon uppdaterar allteftersom ny kunskap kommer?

Jo. Där klämmer skon. Hon ger råd som inte passar MEWAS. Då spelar det ingen roll om Harvard Medical School säger samma sak. Det är Wold det är fel på. Harvard felar inte.

USA felar inte. Heller. I en intervju i Svenska Dagbladet svarar MEWAS-administratören att Sverige inte ska jämföra sig med USA;-) Jag antar att det är Norge och Finland som Sverige ska jämföras med. Bara länder som passar MEWAS manuskript.

Och så här ser det ut i diskussion efter diskussion som MEWAS driver. Finn människan att attackera – analysera inte ämnet. Granska inte ämnet. Gå på person. Inte på ämnet. Ett exempel;

  1. Reportrar utan Gränser tittade häpet på de e-mail som MEWAS skickade där man ville att svensk pressfrihet skulle nergraderas för att staten ger 700 miljoner SEK i pressstöd. Ett presstöd som kom till för att inte enskilda mediehus skulle dominera marknaden. Men i MEWAS värld blir presstödet en muta för att media ska lyda staten. Hurpp…. SvD lyda staten? Jösses. Men för MEWAS så är stödet en misstänkt muta. Och möjligen en del av en stor konspiration? 😉

Återigen. Här granskas inte ämnet. Här konspireras det utifrån tankar om människors dolda syften. Istället för att med en enkel googling leta efter grunderna för presstöd så harvar man vidare i en konspiration. Karin Bojs har tydligen skrivit en artikel som inte passade MEWAS tankevärld.

Och det sås en misstanke om manipulerat World Press Freedom som indexet heter (och inget annat). Här påstår MEWAS-grundaren att indexet for 2019 släpptes först i slutet av året. En 5-sekunders googling visade att den släpptes under våren 2020. Varför skulle annars denna indiska website i juli 2020 kommentera 2019 års index-rapport?

Och det hamnar ju inte om oförmåga att hitta svar på frågor. Det handlar om viljan att svartmåla och misstänkliggöra allt som inte går i deras riktning.

Dåligt påverkansarbete. Att vara trovärdig innebär att ens argument bottnar i rejäla analyser – inte i att “skjuta budbäraren”. Med den taktiken kommer man bara långt inom grupper som älskar konspirationer.

Välkommen in!

Välkommen in till en “polite discussion”. Vi får se vad det blev av det.

Men vi börjar något tidigare. Den tidigare dolda – privata – Facebookgruppen MEWAS som ägnar sig åt kritik av Sveriges pandemi-strategi – har klivit ut ur källarskrubben. Fortfarande granskande för fulla muggar allt som sägs från svenska myndigheters håll.

Bra så.

Men även granskaren ska bli granskad. Det gjorde jag igår.

Och efter en inledande upprördhet blev jag granskad själv.

Och självklart ska jag bli granskad. Det är en självklarhet i en debatt. Vem är typen som granskar? Varsågod! Dock är jag lite besviken att de inte hittade min Instagram med alla matbilder.

Så hur granskar MEWAS som påstår sig inte hata. Inte hota. Gruppen där flera medlemmar lämnat Sverige för att de “blir tystade, hotade, utlämnade“. En offerkofta med hullingar. Varsågod och följ gruppen;

Det började med protester mot att de offentliga inläggen citerades under gårdagen- men med den sedvanliga MEWASianska kullerbyttan;

Så protesten mot att “hänga ut” gäller andra – inte den tidigare dolda Facebookgruppen.

Och det visade sig sen att inbjudan till “polite discussion” var ….. inte så allvarligt menat.

Nu är de flesta inläggen från gruppen skrivna en sen fredagkväll – och jag kan ana att det kanske förekom en del bag-in-boxande.

Så vem konstaterar de att jag är?

Småfet. Saftig.

Gammal.

En tro att alla hamnar på sjukhus för Covid-19 förr eller senare?

Tittar upp mot taket. Nej . Det är betong och ingen sten.

Och där kom det. GBD. Great Barrington Declaration. Brännmärket. Men hon har inte bekymrat sig om att söka efter mitt namn på deklarationen.

Och så delas det med sig av sina fantasier. Oversharing.

Patetisk är jag också. Och dålig granskning. Skulle inte jag ha bloggat om mat? Vafalls?

Letar fortfarande efter en tillstymmelse till en “polite discussion”

Efter att ha konstaterat att jag är småfet, saftig, gammal, patetisk och bor under en sten så är det dags för mer grävande.

Mina boendeorter. Mitt arbete. Normalt brukar en “polite discussion” inledas med “Hej. Hur mår du?” Men inte i MEWAS…

Nej där är principen förföra eller försöka förgöra. Ingendera fungerar bra.

Så var det med inbjudan till “polite discussion“. Detta i en öppen grupp på Facebook. Hur såg det egentligen ut i den dolda gruppen?

Men lite omsorg visar en av administratörerna ;

Jag kan inte förlåta mig själv att jag raskt associerar.

Eller jo. Det kan jag. Det är mitt i allt elände också en hel del humor.

Jag kan ändå gilla samhörigheten i MEWAS-gruppen. De stödjer varandra. En yttre fiende kan fungera som extra klister för gruppen.

Jag står gärna till tjänst.

Fantasifoster i hysterins tjänst

Att bevaka och granska media är bra. Att anklaga media för att undanhålla och sålla bort information kräver bevisföring. Att samtidigt i sina anklagelser själv sålla bort information som inte passar är rent bedrägligt. Här är ett exempel på hur det sker;

MEWAS  & Bulletin

När en granskare inte granskar sig själv.

Eller sållandet av information så det passar ens eget scenario.

Eller om det ser ut så här på öppna MEWAS2.0 på Facebook – hur såg det egentligen ut i den dolda gruppen.

En granskning av hur MEWAS bygger upp en hysterisk ton på… inget.

Det började med ett meddelande för 17 timmar sedan

Chefredaktören Arpi hade beslutat att man ska skilja på News&Views. En krönikör ska inte bevaka nyheter – för det är en sammanblandning av roller och kan sätta nyhetsbevakningen i problem. Och där hade historien kunnat sluta. Om inte MEWAS behövde något att trissa upp folk med.

Det tog inte många minuter innan konspirationsteorin satte fart. Inspirerat av Barbro i Borås.

Två timmar senare gjordes ett inbromsningsförsök av en kommentarist som följer nyheterna – även icke-covid nyheterna

Diskussion om Bulletin och FHM finns i 2 trådar på MEWAS 2.0

Där fastslås att detta handlar om svensk censur

MEWAS grundaren kliver in och ser att svensk demokrati rasar. Han har uppenbarligen läst meddelandet från Benjamin Kalischer Wellander – för det är med den tråden startar. Men tankarna skenar.

Det görs några försök att döda konspirationen.

De tappra försöken fortsätter

Det hjälper inte. MEWAS grundaren  fortsätter elda på. Det handlar om svensk demokrati I förfall. Inte om en chefredaktörs beslut att sära på opinion och nyheter.

Och avslutar med att detta måste ut på Twitter

Så gör man när man kokar soppa på en spik. Så gör man när man väljer och vrakar bland den information man har tillgänglig. Inte minst struntar man totalt  i vad personen allt handlar om berättar. Denna metod är stommen i den kritik som MEWAs riktat mot svensk media. En metod de anammar själva. Som att kasta en bumerang och få tillbaka den i skallen. Som att gräva en grop och falla själv däri. Och fortsätta gräva allt djupare.

Den sanna storyn passade inte in i den stora konspirationen. 

Och om detta togs upp på Twitter som Mewasgrundaren skriver – vet jag inte. Han som klagar på att ”bli tystad” – har blockerat mig 😉