Kenya

Valfläsk

/ Hans Lind / Leave a comment

10338737_10152258710512530_4367809162983363806_n

-“Jag ska sänka hyrorna!”

-“Du menar att du ska se till att bostadsbidragen höjs?”

-“Nej! Hyrorna ska sänkas!”

Det är valkampanj. Staden är fylld av valaffischer. Men det saknas något.  Det är en photoshoppad kandidat – oftast en man. Stilig kostym. Två fingrar som håller upp hakan. en funderande pose. Här är en kandidat som kan tänka. Men det saknas något.

Löften.

Vallöften.

sands1

Jag kör förbi valaffisch efter valaffisch. Det närmaste ett löfte jag kommer är;

Experienced leader (som om valet skulle utspelas på LinkedIn)

och

A man you can trust 

Men inga löften. Jag frågar kollegorna varför staden är fylld av photoshoppade porträtt som bara stirrar på dig och försöker se tillförlitliga ut. Var är alla löften?

Johodu, blir svaret. På valmöten. Där är det löftestävling. Matpriserna ska ner. Hyrorna ska ner. Även de hyror som politiker inte kan styra över. Allt ska bli billigare. Där är det löftesinflation.

10300116_10152258723257530_5165306608222873697_n

Under tiden växer majsen.

Men det lutar mot att årets val i Kenya blir bra mycket lugnare än valet 2007. Då var jag instängd i 2 dagar  och försökte vara poet;

200 doda.
Stangda butiker.
Branda butiker.
Branda kyrkor.
Branda hus.
Tom stad.
Till flygplatsen pa 15 minuter.
Tomma gator.
Inga civila bilar i city.
Men tyst.
Lugnt.
Pa ytan.
Hem fran Malindi.
Kenya i lagor.

Ur skogen kom tanterna vällandes

/ Hans Lind / Leave a comment

IMG_2809De hade likadana förkläden. Hope Group hette de. Och de hade ett uppdrag.

Plantera träd. De hade redan planterat skogar men nu ville de plantera ett hundratal träd till. Och där skulle vi hjälpa till. Ner på knä och skyffla jord med händerna ner i gropen där barrträden skulle bo.

Detta skyfflande skedde en timme utanför Nairobi. På kanten av Rift Valley som ligger där som ett lapptäcke och frodas under solen.

IMG_2811Överstebondinnan Rose hade fruktträd i massor på sina 15 hektar. Trädtomater, passionsfrukt, päron.

5432F23B-2613-4E52-8A6C-9CD6E405628COch en hund.

Starka damer. Rose sade sig ha planterat träd sedan hon var barn.

Jag frågade alla samlade om det fanns någon av de 40 tal som fanns på plats som planterat sitt första träd någonsin idag. En räckte upp handen, En stadsbo från universitetet.

10C9D86F-85C1-4622-98EC-F0553A4F6237Det blev inköp av kommande julgranar … nåja julbarrträd … till kontore. Bussen blev grön.

Detta gör vi varje år – påminner oss själva om miljön. Träd planteras. Carbonfootprint beräknas. Löften ges. Löften hålls.

IMG_2817Och en fet äcklig pizza blev beskådad.

Läser jobbansökningar och måste ta en vända i trädgården för att lugna ner mig

/ Hans Lind / 2 Comments

 

iphone15 004

I går var en helgdag – Madaraka day. Dagens klämdag sitter jag hemma framför datorn och går igenom ca 100 ansökningar för en ledig tjänst. Ytterligare ett 100-tal ansökningar har fått svaret att de är diskvalificerade.

Så fort vi annonserar att vi har en ledig tjänst – så ramlar de in; ansökningarna som är kopior av tidigare ansökningar. Ibland har inte ens tjänsten de söker ändrats. Ibland är följebrevet adresserat till någon helt annan.  Så för att undvika copy+paste ansökningarna så ber vi kandidaterna fylla i en ansökningsformulär där de svarar på våra kravspecifikationer. Inget krångelformulär – utan 7 raka frågor som ska ha svar.

Och hälften av ansökningarna har struntat i formuläret. Diskade. Det märkliga är att bara ett fåtal protesterar – och skickar in en komplettering. Max 5%.

Så – vad handlar detta om?

Jo, skickar man 100 ansökningar så kanske man får ett jobb. Mängden ökar möjligheten för lyckad process. Tror man.

Och vad gör jag? Jo, tittar på meriter och erfarenhet – men framförallt på hur mycket energi som har lagts ner på ansökan. Mannen som fyllt i formuläret med “See my CV” i varje ruta kommer inte att kallas till intervju. Kvinnan som kallar oss för “Esteemed company” kommer inte heller att kallas.

Sen undrar jag lite över det där med att beskriva sig själv i tredje person. Men det diskvalificerar inte. Det bara får mig att höja ena ögonbrynet.

Om man tittar på antalet studenter som utexamineras från universiteten i Kenya – och antalet  tjänster med kontrakt som skapas  – så är det bara 20% av de studerande som kan få kontraktsanställningar. Därav fenomenet med “sök allt som rör sig“.

Jag svarar alla som diskvalificeras – försöker förklara var bristen i deras ansökan finns. Jag svarar alla som skickar samma ansökan till 10 adressater – försöker säga att det nog inte är så smart. Jag svara alla som missar sista ansökningsdag – och som samtidigt säger att de är noggranna och aldrig missar en deadline. För det gör de ju.

Men jag njuter också av alla välformulerade ansökningar.

Nästan självständig

/ Hans Lind / Leave a comment

IMG_2765När jag lämnar kontoret frågar jag ;- “Vad är det jag ska fira i morgon? Är det självständighet – men den firas väl i December?”

Jag får inget riktigt svar. Lite skratt. Madaraka Day 1 juni. Helgdag. I Kenya.

Jo –  självstyre är vad som firas idag. Och självständighet 12 December. Kenya blev republik 12 december 1963 men självstyre från britterna kom först 6 månader senare – 1 juni 1964.

Då vet jag vad jag fira idag. Självstyre.

Grattis Kenya.

Under tiden väntar Sverige på SCBs stora väljarundersökning. Hur går det för moderaterna? Men Novus undersökning idag som handlar om vilka partier som borde sitta i regering –  C och M med 47% vardera. Men 27% tycker att SD borde sitta i en regering. Det är väl de 18% som vill rösta på SD om det vore val och så en del moderater. Men ändå – alltså var fjärde svensk tycker att SD borde vara med och regera. Så långt har normaliseringen av det partiet gått. “Ett parti som alla andra” – knappast.

^^^^^^^

Tillägg; Kinberg Batra blir kvar. 18.1% i SCB mätningen. Björklund haltar mer i sin position. Knappast så han kan vara lugn med sitt självstyre. Och MP 4,5% – mitt råd; peta Fridolin och stärk Lövins position.

Och så blev de 5 … eller Det är mycket enklare med svensk politik

/ Hans Lind / Leave a comment

5styckenTidigare var de 4 partiledare i oppositionskoalitionen NASA. De har förhandlat och förhandlat om vem av de 4 som skulle bli oppositionens presidentkandidat inför valet i augusti. De har inte kommit överens. 28 maj måste de ha bestämt sig.

De fortsätter förhandla. Alla 4 känner sig kallade.

Och nu dyker en 5e kandidat upp. Som också vill bli presidentkandidat.  En 5e äldre man.

-“Vad skiljer dom åt?” frågar jag kollegorna.

-“Inget…” är svaret.

-“Men om man skulle rada upp dom från vänsterradikal till högerkonservativ?”

-“Nej. Så är det inte. Det är stamtillhörighet det handlar om.”

Uppenbarligen fanns det en vänster -höger skala alldeles i början av självständigheten med den nuvarande presidentens pappa som mer marknads- kapitalist inriktad – och den nuvarande oppositionsledare – -nåja – en av de 5 oppositionsledarnas pappa Odinga som mer lutandes sig mot det forna östblocket, men bara lite.

Men vänster – höger skalan går inte att använda i politiken i Kenya. I stället är det stamtillhörigheten – eller stam och stam…. nationer är det egentligen fråga om. Det finns 68 olika språk i Kenya! Så en uppdelning av partisympatier efter vänster -höger skalan är inte aktuell. Istället handlar det om vilken folkgrupp man tillhör och vilka andra grupper man borde gå i koalition med för att kunna vinna valet.

Så oppositionen ska enas – välja mellan 5 äldre män som sin kandidat. Regeringskoalitionen har redan enats – och valt en .. just det … en äldre man.

Det finns inga kvinnliga presidentkandidater. Det fanns 1  vid förra valet. Hon vill bli guvernör nu istället.

Uppdatering; Nu är det åtminstone 4 politiska kandidater som “försvunnit” och sedan återfunnits. Gratis kampanj, säger kollegorna.

Han kom han pratade och han drog.

/ Hans Lind / Leave a comment

mexico

Männen skrev ivrigt om The Beast. Kvinnor undrade om hur man skulle ta sig till flygplatsen.

Obama var här. Män och kvinnor  såg olika saker. Som för det mesta.

Innan Obama kom så väsnades det lite här och var.

-“Ska han prata gay rättigheter så kastar vi ruttna ägg på honom!” lovade några parlamentariker.

-“Kommer han inte till vårt universitet så ska nakna kvinnor kissa på det träd han planterade 2006 och flera studenter ska ta livet av sig!” hotade en studentledare på Nairobi University.

Liberala Partiet var skränigast – “5000 nakna män och kvinnor ska demonstrera i protest mot att Obama främjar gay rättigheter!”

Av allt detta blev det intet. Absolut intet. Inte ett ruttet ägg. Inte en trädkissning. Bara ett oerhört lugn när bilar höll sig borta från gatorna – de skulle ju ändå vara avstängda. En bekant ville vara säker på att komma med sitt flyg så hon bokade en taxi 7 timmar innan flyget skulle gå. Hon var på flygplatsen efter 50 minuter. 2 timmar innan incheckningen öppnade.

Sedan for han. Det blev tomt.

-“Visst var det ett bra tal?” frågade folk lite försiktigt om talet till 3000 selfiande åskådare.

Det var inte illa. Men det var oerhört balanserat – nästan så att han skulle ha behövt ett parasoll för att inte vingla på balans-linan. Inte kritisera – men när kritsera börja med att säga att “vi har själva varit där i USA“.

Inte såra. Inte angripa. Bara när han pratade kvinnors och flickors rättigheter eldade han upp sig. Lite. Men det är en ofarlig fråga att elda upp sig om.

Och nu?

Tomt.

Tills påven kommer i november.

Men han är ju inte kenyan.

Dödförklaring åt kenyansk turism?

/ Hans Lind / Leave a comment

Tourism-Death-3

En sorgetabell.

Antalet utländska besökare som landar under högsäsong (oktober – mars) på Mombasa International Airport. Året efter valet 2007 sjönk siffran dramatiskt – rädsla för eftervalsvåld – för att sedan sakteligen stiga – plana ut och sedan krascha denna vinter.

Ebolarädsla – när närmaste ebolapatient i vinter var 8159 kilometer borta.  Malmö var faktiskt närmare ebolapatienten än Mombasa var….

Terrorrädsla – när Garissa ligger 464 kilometer bort.

Eller har turisterna tröttnat på kusten vid Mombasa? Julsäsongen räddades av att  resebolagen sänkte priserna för lokal turism, men det räckte inte. Hotellet har stängt. Tusentals arbetare har fått sparken. Butiker stängda.

Rädsla…  men ändå så nära. Lämnar man Arlanda 0630 på morgonen så är man i Nairobi 2010 samma dag. Biljetter för 5-7000 SEK. Ändå kommer inte folk. Vilket de borde.

Ett år i Kenya ….

/ Hans Lind / Leave a comment

Iphone6 010

För 5 år sedan satte jag mig på locket till en stor plåtlåda – klämde fast två lås och tänkte -“Adjö Kenya  och Södra Sudan- aldrig mer...” Huvudet var fullt av;

> “Jag ser att ni har en satellitdisk på kontoret. Den måste ni betala skatt för – sade den lokale polisen i Rumbek. Jag protesterade. Han kom tillbaka dagen efter med en handskriven lapp  där det stod “This is the law that says that Save the Children has to pay 5000 US dollars in tax for their satellite dish.” Förhandlingar. Förhandlingar. Och så fram med trumfkortet – den f d frihetskämpen Abraham som nu var vår administrative chef. Han åtföljdes av respekt var han än tog sig fram – så “lagen om satellitdisk” revs sönder.

abraham

> Bilar som kostade 30 000 dollar och som höll i 2 år, då halva Södra Sudan är ett gyttjebad januari > april.

car

swamp

regn

> Ormar i duschkabiner. Ormar i tält. Ormar under matbordet.

dusch dusch2

> Duschar med vatten direkt från Nilen. Brunt sörjigt vatten. Säkert proteinrikt

> Flygplan som man behövde knuffa igång för de hade sjunkit ner i leran. Landningar på bakhjulen för att planet inte skulle sladda i leran. Landningsbanor fyllda av kraschade flygplansvrak. Inställda flyg. Överbokade flyg.

krasch2 krasch

> Hotell i Nairobi som påstod sig inte ha någon bokning så det “skulle kosta lite extra eftersom det var fullt”. 

> Och så det märkligaste. 3 dagars “kidnappning” av egen personal.  –“Återanställ vår lokale chef! Annars får du aldrig lämna denna by!”  3 dagar senare lämnade jag byn – efter den lokale guvernörens ingripande. Jag fick tillbaka mitt pass och resetillstånd och den lokale chefen fick inte tillbaka jobbet.

Listan av litanior kan göras längre så känslan av att sitta på plåtlådan och packa ihop knappa 4 år i Östra Afrika var en befrielse. Civilisationen härnäst!

(När jag packade upp plåtlådan som tågade en här av stora svarta myror ut. Jag hoppas att de trivs i Lima)

Visst fanns det ljuspunkter – som barnen som kom bärandes på plaststolar för att ha nåt att sitta på i skolan. Vattenpumpar som fungerade. Glada människor. De långa pratstunderna och de tysta stunderna under de mäktiga mangoträden.

vatternpump

barntorn

Och så är jag tillbaka. 5 år senare. Jag som aldrig skulle tillbaka till Kenya. Sade jag. Då.

1 år. Och här blir jag kvar i flera år till.

Förty så är livet. Det sura blir till minnen att le åt  i en pensionärsgungstol. En dag. Och hitintills har jag inte hittat någon orm i duschen.

Nu är det färdiguppackat ….

/ Hans Lind / Leave a comment

…… och det ska f-n krävas mycket för att det ska flyttas igen.
Kartonger från Peru. Allt uppackat utom 3 boxar med kläder och skor.
Och säkert några överraskningar.
Men nu finns ingen yta kvar att ställa saker på.
Utom golvet.
Slutkonsumerat. Inga mer prylar.

20140720-093215-34335677.jpg
Inte på ett tag.

Inga större överraskningar i uppackningen denna gång.
Så lång tid har inte gått sedan nerpackningen i januari.
Största överraskningen är att Luis ville behålla flyttboxen.

20140720-093507-34507181.jpg
-“Den kan alltid användas till något!”
Jag kommer att undra länge vad detta något är.

Samtidigt är vi i en tidsmaskin.

20140720-093740-34660129.jpg
CD-skivor.
Hittade Flans!!!
Men värre kan det bli.

20140720-093916-34756783.jpg
LP-skivor.
Hittade Magazine!!!

Idag ska alltet invigas.
Sen lunch med 5 inbjudna. 2 av dem har jag aldrig sett förr.
Men de är ju latinos!
Rödbetorna är skördade. Solrosorna avklippta. De röda bären tinar. Och Luis tror att det räcker med en liten potatisgratäng för 7 personer.

Det är säkert att det är osäkert i Kenya…

/ Hans Lind / Leave a comment

… men för vem?

20140713-115237-42757434.jpg
Nära Lamu sker attack efter attack. Kristna dödas. Eller så är det inte helt så enkelt. Det är inflyttade från centrala Kenya som dödas. Inflyttade som är kristna till ett område där majoriteten är muslimer.
Så jag tänker nog att detta inte handlar om muslimer vs kristna. Utan lokalbefolkning vs inflyttade. Markkamp. Maktkamp.
Redan långt före dessa attacker rekommenderades inte att åka landsvägen till Lamu – utan man skulle flyga dit.
En rysk turist mördas i Mombasa. Ett rån som gick fel.
En tysk turist rånas i Mombasa. Ett rån som förblev ett rån.
Turist i fattigt land är ett mål. Ett rånmål.

Under tiden sprids rykten –
– “undvik shoppingcenters över helgen!” (Det var knökfullt på Junction igår)
-” det kommer att bli en attack mot en av motorvägarna! (Det är lååånga bilköer hela tiden)
-“Vad var det för explosion nyss i Karen? En bomb? (De bygger en motorväg…)
-“En misstänkt bil har setts vid Waldorfskolan!! De planerar en attack! (Det var en bil från ett säkerhetsbolag)
Ett land på helspänn.
-“Amerikanska ambassaden flyttar folk till andra länder! (Ja, de med regionala uppdrag)

Varför blir det såhär?
Jag drar en parallell till Peru.
Farligt! Mord! Överallt! Ropas det i media och bland folk.
Hur ser det egentligen ut?

20140713-110923-40163702.jpg
Antalet mord/100 000 invånare ligger lågt i jämförelse med flera andra sydamerikanska länder och definitivt mycket lägre än i CentralAmerika.
Ändå tror man sig vara farligast i regionen.

Så är det farligt i Kenya?
Jo – i områden där det förekommer stridigheter mellan lokalbefolkning och inflyttade. Eller i områden där folk med affärsintressen vill bli av med konkurrenter.
Och det är farligt att vara turist som skiter i säkerheten och åker taxi med nervevade bilrutor eller tar storkameran med sig på vandring ensam.
Precis som i Rio de Janeiro. Eller Barcelona.