Idag tog första världskriget slut….

… för 102 år sedan men det firar Belgien fortfarande så det vankades helgdag.

höstvisa

Är det ledig dag och lagom temperatur så vankas det långvandring med assistenten. Det var ett tag sedan vi var till botaniska trädgården så andra assistenter har varit där och kissat. Så vi går två steg. Stannar upp en minut. Sniffar. Smakar. Nej. Okända assistenter.

Annat var det i går kväll. Då fick vi vittring på fienden. Full rusning framåt tills vi hittade akita/schäfer blandningen. Assistenten som vi var i slagsmål med. För länge sedan. Under 10 sekunder. Men minnet sitter kvar. När vi får ögonkontakt så blir det två stinna assistenthannar som stirrar på varandra. Svansarna rakt upp. Två assistentägare som drar åt varsitt håll. Men det var igår kväll.

Idag är det ett långsamt strosande. Fast det är helg så är det folktomt. Coronavarningarna duggar tätt. Folk går omvägar om varandra. Eller det kanske inte är Corona utan min assistent som skapar omvägar. Vad vet jag.

Antalet smittade går ner. Men dödssiffrorna stiger stadigt. 190 avlidna/dag i snitt. Stiger stadigt.

Det dimper ner reklam om att det idag är singelshopping-dag. Inte shoppa singlar utan rea för singlar. (Hur nu butikerna kan kolla att man är singel?) Ett kinesiskt påfund som motvikt till Alla Hjärtans dag. Och nåt om att dagens datum 11 11 på nåt sätt liknar singlar. Säger de på P1 så det måste ju vara sant. Men skriver man siffror så på kinesiska? Det tror jag inte. I vilket fall så blir det en misslyckad reakampanj i Belgien. Helgdag och stängda butiker.

Tillbaka till botaniska trädgården. Assistenten ser två män som tränar thaiboxning. Mycket skydd på sig men det smackar och smäller vid slagen och sparkarna. Assistenten vill avbryta det hela. En antivåldsassistent. Vi ser en man som röker marihuana på en barkbänk. Assistenten skäller. En antidrogsassistent. Resten av botaniska trädgården avlöper utan klagomål.

**********

För övrigt häpnar jag över Centerns Ungdomsförbunds märkliga kampanjaffisch från igår om ”F—k facket!”. Märklig tidpunkt och ännu märkligare budskap. Att folk organiserar sig för att bli starkare tillsammans borde ju vara i intresse för ungdomar som organiserar sig.

Idag pudlade de. Affischen borta. En sorts förklaring om att man inte tycker om att människor kommer i kläm för en del regler i kollektivavtalen. Avtalen. Jag repeterar; avtalen! . Alltså inte påbuden. Avtal är mellan parter och är man irriterad för att människor kommer i kläm så ska man ”f___a bägge parterna”. Det gjorde man inte – så den pudeln föll platt.

**************

Bryssel calling. Såg de två första avsnitten och häpnade över Sara Skyttedals oförmåga att mingla. Jag som trodde hon utstrålade självförtroende Big men det visade hon inte upp. Däremot imponerade Jytte Guteland. Ständigt på väg. Ambitiös.

**************

Slutligen. Börjar nästa tycka synd om Trump. Det är något sorgligt över hans ”vakna upp och rasa iväg en massa tweets” om att han har vunnit. Vunnit! Vunnit!!! Det är något väldigt ensamt över honom. En del ja-sägare som ger stöd men jag tror det är ren rädsla. Rent Stockholmssyndrom,

Vi sökte blommor och frid men fann skumheter…

Det är inte långt till Botaniska trädgården. 800 meter sådär. Det är en fin trädgård. Och en ful trädgård.

Först ser vi amerikaner förtjuta över änder som simmar i en damm. De lutar sig över ett räcke så assistenten och jag måste också luta över den för att se vad som döljer sig i vattnet. Ivrigheten hos amerikanarna gör att vi förväntar oss en anaconda eller en krokodil eller i alla fall en sköldpadda. Men vi ser en and.

Uppför kullen. På gräsmattan sover en kvinna. Hon ser ut att ha sovit där en stund. Gräs i håret. Men hon rör på sig så hon lever. På en bänk sitter en man och säger att assistenten är en fin hund. Sedan klappar han på sin lilla ryggsäck och frågar om jag vill köpa. Jag anar att han inte menar ryggsäcken utan delar av innehållet. Jag vet inte vilket innehåll han vill sälja men den ena efter den andra lurar runt bland buskarna och bär på säljmaterial. Assistenten sniffar på buskarna i stället för att sniffa på ryggsäckarna och arrestera säljarna.

Det är en märklig värld. Bland alla urvackra blomstersängar vandrar skumheter runt. På spaning efter kunder. Knarkeri. Men där finns också pastasalladsmumsarna. De som rör runt med plastgaffeln i sin matlåda jagandes den glatta pastan. Och mumsar. (Folk mumsar mer på picnic än inne i en restaurang)

Och så den utmärglade hunden. Märklig staty. En revbenig hund ligger slingrad på fötterna på en kapuscherad dam. Assistenten fnyser och går vidare.

Utforskningen av staden fortsätter. Snart hittar vi kvarter där skumrasket sover.

Bryssel är en vandringsstad. Och en undringsstad. I går var det kastade ägg lite här och var. Ett mysterium. Varför kasta ägg? Och tre elsparkcyklar slängda i en fontän. Ilska. Det vankas aggresioner på nätterna. Och på dagarna. Grannen på 3e våningen hoade ut genom fönstret så det ekade på gatan. Han lät inte mindfullnessig utan mer “nu ska jag störa allas meditationer“.

Och där går vi och luktar på blommorna.