”London you’re not my friend
But you can be”

Sjunger husgudinnan Frida Hyvönen.

Och så är det.

Det är inte en lättflörtad stad. Det är småstäder med kostigar som blivit gator som bildat en megastad. Man får gå mycket.

Barfota.

Det är trångt. Särskilt på naturhysteriska museet. Och på Victoria and Albert Museum.

Det är fritt inträde. Det förklarar massorna.

En lär sig vara vig i höfterna och knälederna för att kringla sig fram.

Men så var det Dry Martinin. En av de enklaste cocktails att skaka fram. 5/6 gin och 1/6 vermouth. Skaka med is. Häll upp. Dekorera med oliver eller citronskal.

Men jag möts med -”We don’t do Dry Martinis”

Barpersonal med latinsk brytning.

Deja vu.

Montevideo. 2010 tror jag. Jag ber om en Dry Martini. Servitören vet inte vad det är. Jag ber om en flaska vermouth och en flaska gin och en shaker och oliver. Han levererar. Jag blandar. Han går in i baren och är stolt över att ha upptäckt en ”ny europeisk cocktail”. Kollegorna skrattar. Han kommer ut och berättar om skrattet. Säger att kollegorna hånar honom och säger att det är ingen ny cocktail utan det som James Bond dricker stup i kvarten. -”Det kanske är James Bond som sitter vid bordet” säger de.

Servitören tvekar. -”Är du?”

Jag ler. Han får tro att han serverat en filmhjälte.

Fast James Bonds Dry Martinis byggde på vodka – inte gin.

Så jag är långt från James Bond.

Victoria gjorde detta i slöjden efter det att Albert dog.

Jag var på deras museum. För stort.

Jag ska äta lunch. Beställer konfiterad anklår. Det ska ta tid. Så jag ber om en Dry Martini i väntan.

-”We don’t do Dry Martinis”

Däremot serverar de anklåret inom 5 minuter.

Ändå ljummen.

Min jakt efter en Dry Martini fortsätter. Enters Angelo.

Jag googlar och hittar baren Stables som ligger vid södra foten av Kensington Gardens,

Det är en stillsam bar med en livlig bartender. Angelo. In kommer den perfekta Dry Martinin.

När jag smuttat på halva kommer Angelo med ett kylt glas och häller över det osmuttade i glaset så Dry Martinin fortsätter vara kyld.

Heder.

Jag trivs så bra (och kan ladda min mobil) så jag beställer en Oldfashioned,

Den serveras med schwung. Och hälsning.

En bar att återvända till.

Stables.

Så London blev my friend.

Efter en inledande tvekan.

Tre hela dagar kvar.

Av ett försök att bli vänner,

Med London