Det brukade ta 7 1/2 minut. Exakt den tid som Fredag Morgon av Frida Hyvönen är. 7 och en halv bra minuter. Inga korsande vägar. Inga köer. Bara vänster vänster höger vänster vänster vänster vänster. Och så var jag framme.

Nu är det värre. I och för sig bra att jag hinner lyssna på Fredag Morgon 2 1/2 gång. Men vägen till jobbet är 3 gånger så lång. Ett brobygge mitt förra vägen gör att jag får köra runt. Och köa. Och se hur illa folk kör. Hur illa folk kör om. Även vid möten. Det är bara att blinka till med helljusen med betydelsen -“Jag håller på att köra om! Bromsa!”

Jag är på väg att bli en trafikhatare. Från att tidigare ha tänkt – “nu ska jag till jobbet..” så tänker jag “få se vad som kommer att hända på väg till jobbet..”

I morse; ett nerfallet träd tvärs över vägen. Bara en körbana öppen. Köbildning? Nej. Breddad attack mot öppningen. Stopp i trafiken direkt.