För 1940 sade diktatorn Metaxas ”Nej” till att signa upp med Mussolini. Eller han sade inte ”Nej” – han svarade “Alors, c’est la guerre”. På franska! En italienare och en grek som språkar på franska.

Men dagen som firas kan ju inte heta “Alors, c’est la guerre”-dagen den får heta ”nej-dagen”.

Och italienarna motades bort. Men året efter dök de upp igen och ockuperade landet.

Men man firar det stolta ”nej”-et.

Barnen paraderar.

Mammorna uppmuntrar och slätar ut vecken i flaggorna.

Papporna ser viktiga ut.

Högtalarna överröstar allt. Det dånar i mitt vänstra öra så jag beter mig utom hörhåll. Tar en Rusty Nail i en behaglig örtaträdgård med omfattande cypriotisk och kinesisk (!) meny….

Hundarna får inte följa med för Smith har (o)vanan att hälsa på alla han möter. Så en parad är liksom no-go.

Det varnades för åska i natt. Det var åska men långt borta. Det varnades för regn hela dagen i dag. Det regnade i natt och solen skiner nu på dagen.

Bra så.

No rain on my parade.

Upptäcker ett bord i en korsning. 2 euro för 2 kilo färska citroner.

Pengar i en burk.

Det bli lax marinerad i citron och olivolja med vårlök till sen lunch. Cypern levererar. 13 dagar kvar.