Om detta måste jag förtälja.

Få platser på jorden får mitt hjärta att dundra. Cordoba i Spanien. Granada i Nicaragua (före Ortegas idiotier). Puebla i Mexiko.

Platser där friden insupes och lugnet översvämmar.

Nu lägger jag till Conegliano Italien på listan.

Tanken var att åka hit – 20 minuter från där jag hundvaktar – för att se världens bästa kvinnliga volleyboll-lag. Men säsongen är över.

Men jag förtvinar inte. Staden är underbar. 900 meter uppförsbacke och ett slott där man under medeltiden kunde kasta diverse saker på fiender.

Ett gäng skrikiga mc-ryttare dyker upp så jag går mot maten. Allt pekar på en turistfälla men ack så fel. Utsikt. Mat. Service

Och priserna! Helt absurt fantastiska. Negroni för 6 euro!

Jag säger som Ann Petrén i Masjävlar;

-”Har ni chansen! Åk hit!”

Fast det var ju Bali med sex inklusive. Conegliano är mer sippt.

Maten.

I kombination med utsikt blir detta en av de bästa luncherna jag har ätit.

Här kan jag andas fritt. Det är bara en halvtimme från Venedig. Med eller utan volleyboll är det en stad att traska runt i.

Prinsen har stängt för lunch

Solen strålar. Det är svettigt i näsfåran. Hundarna var som vanligt under morgonpromenaden. En vandrade lugnt och stilla. En studsade i zigzag.

Det blev en dag i Porcia. Till fots.

En kyrkogård. (Eftersom prinsens butik är stängd 1200-1430).

Foton på gravarna. Många begravda under covid-perioden. En begravd dam heter Bruschetta i efternamn. Flera damer heter Clorina i förnamn.

Kyrkan är stängd.

Jag tar en Negroni.

Eftersom Prinsens butik är stängd 1200-1430.

Jag bokar tåg. Culemborg t o r. Schiphol enkel resa.

Hundar väntar.

En snygg skygg nästan mini-tax som heter Kevin ska besöka mig 5 april för att kanske stanna 2 veckor runt jul och nyår. Jag tänkte säga nej – jag vill drälla i Europa – men eftersom rekommendationen kom från Claire som jag gråtit med på telefon när hennes hund Marta dog för 2 år sen. Marta – den mest utpressande hund jag nånsin mött.

Och tre dagar senare ska lika skygga och rädda Laima besöka mig. Jag ville säga nej för jag vill ju drälla i Europa – men Laima är en schäfer. Då kan jag inte säga nej.

Matintaget idag blev bra. DalO.

En kund spillde mat för han tittade på video med telefonen i knät. Hans bord desinfekterades efteråt.

Jag har en dryg vecka kvar i Porcia. Det har varit lugnet i både för och efternamn. Det behagliga livet.

I morgon Udine.

Lördag – besök från Venedig för en lunch i Pordenone. Nästa vecka – Conegliano för att vandra i Isabella Haaks fotspår.

Men sen har prinsen öppnat sin butik. Lågprisviner från de 1400 hektaren. Eller så är det bara låga priser. 110 SEK för en flaska prosecco och en flaska Sauvignon.

Test ska ske.