Casablanca

Ja men det var ju det mest värdelösa

/ Hans Lind / Leave a comment

IMG_0922Sista dagen i Casablanca. De som skulle lämna staden i fredags kom tillbaka. Royal Air Maroc behagade ställa in planet till Nairobi. Det ger lite spänning inför söndagens hemresa.

Och så började Ramadan. Fasta från soluppgång till solnedgång.

Så lördagkväll var restaurangerna knökfulla medan de var stängda under lunchen. 29 faste dagar kvar.

Men innan matandet var det ut på stan. Gruppen skulle till Rabat i minibuss. Inte nåt för mig. Taxi till Morocco Mall istället.

Och det var ju värdelöst.

Dyrt och onödigt. Och stängd food court. Och ingen herrfrisör. Men ett kramdjur till Arman. Eller två.

IMG_0921Bättre var det på United Nations Square.

Matta och kafkan. Och nåt mot onda ögat på kuppen.

Och Casablanca är en bra stad.

Signalhornet är främsta kännetecknet för trafiken. En taxichaufför körde långsamt men tutade i varje korsning. Så ska det vara.

Casablanca betyder Vita huset men de flesta hus är grå – men det är ju ändå en fin stad. Färgen är av mindre betydelse.

/ Hans Lind / Leave a comment

IMG_2615

Jomenjo. Här skulle man ju kunna bo. Här finns maten. Här finns arkitekturen. Men jag ska inte bo här. Men jag gillar staden i alla fall.

Det har dock varit lite fram och tillbaka mellan 2 hotell – sova och mötas. Men gårdagens busstur gav mer. Här byggs det. Spårvagnar. Motorvägar. Nya spännande hus. Trottoarserveringar. Människor. 2 hundar dock bara.

IMG_2681

Höjdpunkten var det kooperativa varuhuset vid Oasis järnvägsstation. Ett måste även för turister. Marché Solidaire. Lägg det på Casablancaminnet.

Vi skulle börja med en presentation men väl inne i butiken hade en av ministrarna fyllt sin varukorg redan innan presentation hade börjat. En annan minister köpte en 5litersdunk med olivolja.

IMG_0906

Själv köpte jag en skål för 35 kronor, en hatt för 150 kronor, 4 gram saffran för 140 kronor, apelsinhonung för 15 kronor och couscous -1 kg för 5 kronor.

IMG_0910

Sedan bar det av ut i buskarna. Kvinnokooperativ som kombinerade ekologisk restaurang med egen snigelodling. En get som trodde han var en gås (uppvuxen med gäss)… Lekpark för barn. Kryddodlingar. (Alla besökare fick en kasse med rosmarin och lavendel så i morse luktade mitt hotellrum inte längre fukt).

Det vankades kaktustvål och sniglar. Och det blåstes i långa trumpeter. Och det trängdes i matköer. (Det trängs mycket och det svenska traditionella muttrandet när folk går före i köer fungerar inte alls. Icke det minsta).

Men jag trivs. Fin grå stad.

Ett nytt land

/ Hans Lind / Leave a comment

IMG_2566

Ja här är det ju lätt att bygga flygplatser. Tänker jag när planet går in för landning, Marocko. Casablanca,.

(Noterar att Trump är i Jerusalem nu – tur jag hann lämna i tid).

Första besöket i Marocko. Det är sura miner i passkontrollen. Det är glada miner i tullen. Så jag vet inte om landet är glatt eller surt med de två första mötena som grund. Men penningväxlingen visar att det råder byråkrati. Stämplar och kopior.

Men det är dammigt. Ökensand och damm i en rejäl blandning. Nån har skrivit i dammet på receptionens dataskärm. Mina fötter är gråa efter en balkongvända. Jag kan skriva en bok i dammet på balkongbordet.  Men utsikten är rejäl.

Hunger. Men restaurangen öppnar först klockan 13.00 så vi går över gatan till grannhotellet. Där är vi först på plats. Sedan kommer en farbror med barnbarnet eller liknande. Barnbarnet har minikjol och dricker drinkar.

Servitören rekommenderar det lokala ölet med det originella namnet – Casablanca. Det här han rätt i. Köttbiten är lagom stor men rejält god.  Grannbordet får syn på  maten och ångrar sig och vill ha en likadan.

Så sprids trender. Med smackande. Och njutning,

Sedan lär jag mig att supermarket heter Supermarché.

Och jag ska sluta inbilla mig att jag är i Kairo bara för att det ser ut så och tutar så från gatan 10 våningar ner.

I morgon blir det konferens och sedan 2 skypemöten på raken som ska avgöra min framtid.

Bryder min min under tiden.

IMG_2577