2026 – ett kaninskutt bort

1 januari ska jag vakna upp i ett neutralt land. 3 veckor med 12-årige Humphrey är nästan över.

Basel. Senast jag var där sov jag på en stoppad halmmadrass som stacks. Ett vandrarhem i ett 1300-tals slott. Det måste ha varit 1981. Tågluff med sikte på Zurich och brevvännen Judith.

Vi träffades en gång senare – 1993 i Mexico. Vi kände inte alls igen varandra i hotellbaren. Jag tyckte hon såg ut som en norsk sjuksköterska. Hon tyckte jag såg ut som en IT-typ.

Nu ska jag väckas i gryningen av Humphrey som vill ut i trädgården. Men värdfamiljen säger att det är ”bara att sova igen efter det”.

Bryssel. Dagen efter Basel kommer den första schäfern jag ska ta hand om sedan favoriten dog. I sällskap med liten hund.

En vecka med dem – och sedan vila. Och så dags för barnen som kommer 5 dagar varje gång deras matte fyller år.

Amsterdam. Februari – 1 vecka. Mor och dotter Labrador.

Ballerup. Påsk och retur i juli. Hund. 2 katter. 3 höns (3 ägg om dagen). Tillbaka till Danmark där jag inte varit sedan 2014 – ett besök med aktivitet som jag bara gjort en gång och aldrig glömmer.

Manchester. Maj. Daisy. 3 veckor med liten hund. I Manchester har jag inte varit sedan 2018 – helgkurs om kooperation. Ett restaurangbesök där alla utom jag svärmade runt ett bord där nån sorts fotbollstränare satt med familj. Men kalvkotletten var god.

Efter Daisy ska jag drälla runt – 3 dagar i Liverpool – 3 dagar i Bath – 3 dagar i Banksys fotspår i Bristol. Hundfritt.

Pencoed. April – juni. 2 hundar i Wales. Där var jag ju bara för 3 månader sedan.

Och så blir det lugnt och oplanerat förutom 10 dagar i Ballerup för familjefadern ska cykla till Paris. Juli.

Pòlis – Cypern. Oktober – november. 2 hundar. 3 veckor. Sandstrand. Kallt hav. Eller Medelkallt Medelhav.

Det är 2026.

Resor – hotell är bokade. Och ombokade – för de 17 nätter jag hade bokat (turistar före eller efter hundarna och katterna och kycklingarna) bokade jag om på Black Friday och se där…. 4807 SEK billigare totalt med den rabatten. Dags för mig att börja tro att Black Friday faktiskt ger rabatt. Det är en rejäl middag med premiumviner på Nathan.

2025 ska inte överträffas. Detta år har jag knappt varit hemma mellan alla vändor till Saffron Walden, Lille, Culemborg, Porcia, Lanjaron, Hindås, Nacka, Newcastle Emlyn, West Byfleet, Redhill, Åkersberga, Skarnes, West Byfleet.

Bara bada bastu

Jamen det var ju en fullträff när Sun och Sven frågade om jag ville passa Florence och Verona (skaffar de fler pudlar så kommer de säkert att heta Milano och Turin) en vecka i oktober.

Hundarna är ju trofasta och lättpromenerade (50 meter är för långt) och de är ju ett bästa sällskap. Men sen är det bastun. Vedeldad bastu!

Det är ju i förra seklet som jag bevistade nåt slikt.

Och Florence gillar bastun. Högsta laven ska det vara.

Verona däremot sitter på behörigt avstånd.

Åkersberga. Eller utanför Åkersberga. 6 kilometer liksom. En granne gräver upp sin tomt. En annan granne har en fotbollsplan utan spelare.

Jag åkte till ICA i Margeretelund. Jag undrar om bosättningen är döpt efter en Margareta Lund.

Men jag vet inte.

Men det var extrapriser på det mesta. Om man köpte 2 av varje. Jag köpte två gurkor. Två halloumi-ostar. Och enskilda varor av allt annat.

Jag åkte tillbaka till de italienska städerna. Florence. Verona. Jag badade bastu med Florence. Och stirrade ut över en sjö. En 12-gradig sjö med grumligt vatten.

Jag tänkte på Skräcken i den svarta Lagunen från 1954. En film från min barndom som inte går att radera bort. Skräcken var ju egentligen halvsnäll – men att dra i folks ben under vattenytan är inte snällt.

Mina f d kollegor jublar över vatten och tänker sig bada med Skräcken. Jag tänker filma skeendet.

Och sen kom Keira Knightley. Halvmisär till film där hon fick vara misstänksam mot allt och alla och allt och alla fick vara misstänksam mot henne.

Nåt om nån som hette Lyngstad (!) i hytt 10.

Men det stora jublet . Innan matchen börjar. Är att jag ska se svensk landslagsfotboll på TV för första gången på evigheter. Florence och Verona har ViaPlay. Äntligen. Jag kanske inte får jubla lika mycket när matchen väl spelas.

Sverige – Schweiz.

Trumps mardröm. ”What the …. The same country playing against itself???!!”

Jag blir här en vecka till. Sedan långsam avförd mot Norge. En ny hund. En ny katt.