Author: Hans Lind

Men var är staden?

/ Hans Lind / Leave a comment

Frågar han.
Vi kör på vägen mellan Karen och Langata.
–Detta är ju en landsbygd! Var finns det som motsvarar San Isidro? Var finns Miraflores frågar han.
–Det måste ju finnas! Jag vill gå i kvarter med affärer!

Nairobi är inte Lima.
(Tack och lov)
Nairobi är ett stadscenter och resten är trädgårdsstad och slum.
Kilometer efter kilometer med grindar, häckar och murar.

–Men jag vill gå i affärer! Var finns motsvarigheten till Jockey Plaza?

Hmm.. kanske ska han till Sarit Centre?
Något säger mig att han inte blir nöjd.

Men sedan får han bra mat på Talisman.
Slickar sig om läpparna och ler nöjt.
Efter det tittar han på möbler på House of Treasures.
Ler nöjt och slutar prata om shoppingcenters.

En sån där dag som borde raderas…

/ Hans Lind / Leave a comment

Jag trodde det värsta skulle vara tidsomställningen.
Det var det inte.
Men att vakna upp kl 0600 när kroppen säger kl 2300 är inget nöje.
Men det var det bästa med dagen.

1 1/2 timme senare.
Parkerar en för stor bil på en för liten parkeringsplats.
Resultat – avskalad bakre stänkskärm.

6 timmar senare.
Kör – en annan bil – till ett möte.
Halvvägs lyser alla lampor.
Och slocknar sen. Och rattlåset på medan bilen rullar framåt.
Allt dör.
Startar bilen på nytt.
Fungerar en minut.
På med högerblinkers.
Allt dör.
Stänger av fläkt. Radio. Allt elektriskt.
Bilen slutar dö.

Ringer till kontoret för att meddela krisen.
Telefonen död.
Räkningen inte betald.

Kommer till kontoret.
Och därefter fungerar allt.

Tror jag.

*****
Uppdatering.
Telefonen fungerar.
Men inte export av Arman.
Statliga veterinären i Lima ville se importtillstånd från Kenya för att ge exporttillstånd.
Importtillstånd i Kenya gäller bara 4 dagar – så om det hade funnits ett importtillstånd igår – så hade Arman inte kunnat föras in i landet på onsdag kväll – så nu handlar det om operation övertalning i Lima…

Hemma efter två nätter i flygplan

/ Hans Lind / Leave a comment

Det börjar med en inhägnad.
Loungen i Lima har ett staket runt halva ytan.
Matttvätt.
Resten av ytan är fylld av människor som stirrar på sina plattor.
Trångt.

Flyget till Amsterdam.
12 timmar.
Sover 6. Byter ställning i de andra 6 timmarna.
Ser Remains of the Day och blir lika irriterad som första gången.
Kontrollbutler.

8 timmar med Kenya Airways.
Babysar till vänster, till höger och framför.
Tysta babysar.
Bra babysar.
Filmtajm.
Nej – efter 20 minuters Philomena så bryts filmen.
Försöker igen.
Samma sak igen.
Och så är resten av Kenya Airways.
Vill liksom men kan inte.

Nu hemma.
Allt är grönt.

DHL i Peru och Chile = Vinnare av 1a pris för mest ineffektiva företag

/ Hans Lind / Leave a comment

Så går dom på igen.
DHL.
För att snabba på frågade vi – var den depå som låg närmast flygplatsen fanns – där vi kunde hämta försändelsen idag. Allt för att snabba på.
–Nehej! Ni måste hämta kuvertet på detta kontor!! blev svaret.
Och så idag – kuvertet är på väg, men har skickats av DHL till den adress Luis är registrerad på – men där han inte har bott på 4 år.
Trots att vi bad att få hämta kuvertet på deras kontor.

Underliga äro DHLs vägar.

Men efter en timme i telefon så går de med på att lämna av kuvertet i deras central – som ligger på väg till flygplatsen, dit vi ska i eftermiddag.

Och i denna stund börjar en livslång bojkott mot DHL.

Varför?
Jo.
Skickar ett blodprov 27 januari från Lima till Santiago.
Blodprovet nåt laboratoriet i Santiago 3 april!
Laboratoriet är färdiga med testet Måndagen 14 april.
Vi ber DHL hämta provet för att skicka det till Lima,
Provet hämtas av DHL 45 timmar efter det att betalning har skett !
Provet anländer till Lima på Torsdag 17 april.
Och ska levereras först Måndag 21 april.
Till fel adress….

Och nu har vi provresultatet.
Men…. när vi hämtade kuvertet och öppnade det i bilen – så hittade vi foton på ett hus!
DHL hade gett fel kuvert…..

En taxiresa för 26 soles

/ Hans Lind / Leave a comment

Det blir en av de där trevliga taxiresorna där kilometrarna flyter.
Chauffören lyssnar på fotboll men skruvar ner volymen för politik är så mycket roligare..
Men det har börjat strax innan.
På restaurang Juez y Parte på Avenida La Mar nr 600 i Miraflores.
(ska inte missas när man är i Lima..)
2 timmars mat och dryck och sen 15 kilometer genom asfaltdjungeln till Ate.
Vi passerar Gaston Acurios nya restaurang.
–Det är en bra man, säger taxichauffören.
Då känns det lägligt att droppa informationen jag precis fick under lunchen.
Gaston Acurio kommer att ställa upp i preseidentvalet 2016.
Han har nekat att han är intresserad – men han kommer att ställa upp.
Så påstår min källa – och kom ihåg var ni läste det först.

Nåväl, taxichauffören har bara gott att säga om både Gaston och hans far.
En hedersperson! Ja, all motsats till den där sprättande påfågeln Alan Garcia!!
–Det enda fina med Alan Garcia är hans tidigare fru – Pilar Nores. Det är en fin dam. Jag körde henne en gång. Och när hon klev ur taxin sade jag till henne att min fru alltid sagt att ni är en fin dam. En verkligt fin dam. Hon höll min hand länge. Länge. Och tackade. Jag har alltid tyckt att den där påfågeln till man hon hade inte förtjänade henne.

Och så fortsätter vi prata om påfågeln Garcia.
Resan går fort.
Resan är rolig.
Vi skiljs åt med ett handslag.
Ett långt handslag.

5e dagen och ingen Dry Martini…

/ Hans Lind / Leave a comment

…eller ceviche.
5 dagen och det har ätits spagetti, kinamat, avocadon, kyckling, club sandvich.
Ja…. mat som i vilket semestermål som helst.
Det har druckits bistert vin, kinagroggar, öl.
Ja… drinkar som på vilken paraplyiställetförsmak bar.

Och jag är i Lima.
Det vankas ceviche på söndag.
Men inget annat som på nåt sätt närmar sig det peruanska stora köket.

Som förresten halkar.
Bästa peruanska restaurang kom på 9e plats på Tripadvisors lista över bästa latinamerikanska restauranger.
9e plats.
Det ni…

Världens oväsnigaste land

/ Hans Lind / Leave a comment

Det tjuter gällt.
Klockan är 4 i gryningen.
Vad var det?
-Nattvakten. Han visar att han är vaken..
Ja.
Och han väcker alla andra också.
Varje timme.

Det vrålas till.
35+ damerna firar födelsedag.
Under vrål.
Samtidiga vrål.
Alla med alla.
Vrål.

Korsningen närmar sig.
Tuuuuuuuut!
Varför tutar du? frågar jag taxichauffören.
Så alla andra stannar
Men det syns ju ingen annan bil?
De kan finnas och då ska de höra att jag kommer…
Att det kostar 400 kronor att tuta i onödan verkar inte ta bort hans ryggmärksreflex.

Barnet fyller år.
4 år.
Upp med hoppborg och högtalare.
Och dansinstruktör.
Högljudd sådan.

5 år i Peru.
Och de påstår i Sverige att jag hör dåligt.
Det gör jag inte.
Jag hör allt oväsen.

Och så glimtar det till mitt i byråkratins irrgångar

/ Hans Lind / Leave a comment

Jag börjar med det goda.
I måndags skulle jag lämna in mitt pass till peruanska utrikesministeriet för att mitt arbetstillstånd skulle avslutas nu när jag lämnat Peru.
Och när jag väl skulle lämna passet så…. javisstja .. arbetstillståndet är ju i det andra passet i en resväska 15 kilometer och sådär 1 timmes trafik borta.
Men på en timme kom passet med en taxi.
Och två dagar senare ! har jag passet tillbaka. Processen avklarad!
Hurra!

Allt annat har varit vilse i byråkratin och inkompetenta typers härjanden.

1. Veterinären skriver ett hälsointyg för hunden- påståendes efter 2 års kontakt med Arman – att denne är 17 månader gammal.
Resultat – en resa igen till veterinären för att få ett nytt intyg.
2. Veterinären vägrar köpa tillbaka den transportbur som hon sålde men som flygbolaget inte godkänner.
-Men ni kan lämna buren hos mig så kan jag försöka sälja den åt er? Och förresten är buren den största som finns på marknaden
Hon tystnar när jag skickar länkar på större burar.
Resultat Inköp av ny större bur för 630 USD. Detta medan bur nr 1 står där på golvet och ler och lär inte få flyga i första taget.
3. Armans blodprov för antirabiestest är nu klart på labbet i Santiago, Chile sedan i måndags. Samma dag beställs och betalas DHL för en hämtning av provsvaret för så snabb transport som möjligt till Lima.
Resultat 42 timmar senare har provsvaret inte hämtats av DHL i Chile. Så telefonledningarna går varma till DHL. De ber om ursäkt men har ingen förklaring till sin seghet.

Så – som det ser ut nu så kommer Arman att starta sin resa den 28 april och anlända 30 april till Nairobi.

It’s a mans world…

/ Hans Lind / Leave a comment

Jag ser en kvinna.
Hon plockar disk.
Resten är män. Resande Män.
Alla tittar ner i sina datorer.
Utom kinesen som öppnade dagens första champagneflaska.
0615 i gryningen.
Leve han.

Men långt bort i loungefjärran hörs ett barn.
Ett upprört barn.
De Resande Männen vecklar ihop sina ögonbryn och hamrar lite extra på sina datorer.

Det märks nog att jag är uttråkad

Två Resande Män sover djupt.
Hoppas de har lång tid till nästa flyg.
De sover så djupt så de blinkar inte ens när champagnekorkarna flyger.
Kinesen har fått sällskap.

Under tiden i Peru – dit jag är på väg – har kardinal Cipriani uttalat sig mer korkat än vanligt.

“Det finns politiker som vill tvinga på andra sina privata åsikter
Säger han.
Och försöker tvinga på andra sina privata åsikter.

Men nu är klockan 0930 och champagnekorkarna flyger tätt.
Törstigt folk.

I natt skulle jag se film.
KLM hade bra urval.
Den italienska som jag längtat efter.. den som vann Oscar.
Efter 3 minuter insåg jag att jag redan hade sett den.

Ok då. 12 years a slave. Somnade efter 5 minuter.
Inte lyckat.

Nu tror jag inte längre att det är ett rykte.

/ Hans Lind / Leave a comment

Nu är det bara 14 sekunder kvar.
Sedan blir det grönt.
Det blir grönt.
Bilarna står stilla.
I motsatta filen rullar det på bra.
Det blir rött.
I 47 sekunder.
Men snart blir det grönt.
Jo, men bilarna står stilla.
Detta upprepas 4 gånger.
Kön växer.

Ryktet?
Jo – gatuförsäljarna betalar mutor till trafikpoliserna för att de ska stanna upp bilarna och bilda långa köer.
Vette fan.
Men det blir en marknad.
En hundvalp.
2 färgglada tavlor.
Elkablar.
Marknaden överraskar.
Men det är ingen som köper.
All bara tittar på de 14 sekundrarna av rött som ska bli grönt.
Nästa gång.. kanske.