I går kom det efterlängtade regnet. Det kom och gick och slutade när det var läggdags.

Sen kom åskan. Och regnet. Och vildsvinen. De har inte varit här på 10 dagar. Mitt kissande i terrängen verkar ha fungerat. Men så kom regnet och spolade kisset bort.

När jag inspekterade ägorna på morgonen så tänkte jag – ”vandaler”. Vad är det för nytta med att riva ner en bit av en mur. Där växer väl inga rötter?

Att riva upp ett nyplanterat olivträd verkar rimligare. Det finns väl nåt att karva i. Men vad äter egentligen ett vildsvin?

Googlar. De äter rötter, fallfrukt, daggmaskar, råttor och fågelungar. Dom jävlarna. Och ser att de kan böka upp en fotbollsplan under en natt.

Nu var det inte en fotbollsplan utan lite bök här och lite bök där.

Lill-katten Matti rusade förskräckt under min säng när jag öppnade dörren.

Storkatten Murray låg och gäspade på ett bord.

Men sedan. Rutinen bröts. Varje morgon – och de tre senaste morgnarna med skutt – har hunden Nora väntat på sin frukostkorv. Men ingen Nora. Jag ropar. Borta. Finns inte. Letar ner efter vägen. Finns inte. Tar på mig kängorna och kliver uppför berget. Hittar mer skador och så ligger det nåt mörkt stilla vid de nya olivplantorna. Fasa. Skräck. Sorg. Allt i förskott. Men det är blöta rötter som de jävlarna har bökat fram. Andas av lättnad och halkar nerför berget. Blött gräs. Och där.

En blöt Nora.

Pratar med ägarinnan som håller på att förbereda sonens bröllop. I Hannover. Hon lugnar mig.

-”Nora skäller på dem- men hon är klok och gömmer sig när de kommer nära!”

Bra att veta. De jävlarna är dummare än Nora.

Men idag har jag gått runt och kissat lite här och var. För det ska inte regna på 8 dagar.

Ilska mot kräken botas bäst med god mat. Åker till Lanjarón.

Går förbi skinkorna.

Handlar en matta till Noras säng. Lättnaden över att hon är välbehållen leder till kärleksöverrösning. Ja -jag ger presenter när jag är kär. Och lättad.

Och så var det lunchen. Det utvalda stället ekar tomt. Stängt för det ska firas konfirmation där idag. Ställe två verkar vara öppet men ekar tomt. Och – hur i all friden ska man äta lunch kl 1400? Det är öppet för lunch 1400-1600! En svensk – nåja belgisk – mage klarar inte sånt. Så det får bli en cafeteria och en crepe med stekt ägg- ost och skinka. Och utsikt. Bra så.

Kommer hem. Matti håller på att tortera ihjäl en liten ödla.

Det är en våldsam dag.